Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wkstna
Neligiw
neml
uppof.
kos Swea Rikeo Historta
Gudarna, och deßa onödiga förmaningar intet uphörde, låt hatt
båra sig uti sin Kotka, och efter en innerlig bön til Gtid ont sin
hälsa, steg han up, och gick aldeles frifk dårifråti i« många nåt-wa-
randes påseende. Sådant kunde intet annat ån märka högakt-
ning för Christna larmt- Et nytt tilfålle yppade sig til fatnnta
ändamåls winnande, når den Bilroge Konung Anund med en
Dattfk hår kom för Björkö , och hotade få tvål denna orten, font
den når intil belågna staden, med en oundwikelig förödelse. Ko-
nungen roar borta, och uti et få oförmodeligt anfall , kunde nian
intet wånta någon undfåtning Hedningartte togo då fin watt-
liga tilflygt til sina kraftlöfet offer. Ntir dårmed intet uträttades,
tilbödo de brandfkat af hundrade mark silfwer åt Konttng Anund.
Detta senare tilltud tvar wiktigare hos Konungen åti alla offren;
enen halts folk ansåg denna sunttna såsom alt för liren, och gjorde
sig fårdigtt at anfalla staden, ånfkjönt penningarne woro bete-elte.
Uti denna bestörtning gjorde man ätt större löften och offer til Git-
darna. Hetigartus teg då rilfeillet i akt, och föresieilde dem få-
fängan af alt sit hedntfka gyckeltvåtk, emedatt de förlorat sitta
penningar, och oaktat alla fina offer, rooro ånnu uti santnta fara.
Han bad dem därföre, at de fkulle tro på den Alsntågtige Gu-
den, som han tjenar, och bor i hitnmelett, då det wore möjligt,
ar de kunde blifwa frålste. Det roar i fådatta omständigheter mer
angeläget för Hedningarna at behålla sitt egendom, anemiska ont
Gudstienstenz hwarföre de ock lofwade, ar gierna wilja göra
alt, hwad Herigariuo åstundade. Utgången blef ock den, at A-
nund tindrade sit besitte, och wille ingalunda förgöra sina Lands-
mån, utan låmnade siadett oanfåktad.s Men til at förmå sil folk
til samma tankar, föreslog hatt, at nian stulle genom lottkastning
rådfråga Gttdarna, huruwida det wore rådeligt at angripa de
Swenfka, då Lotten föll, fotn förr år berättat t2).
(I) Rimbertuo C. tf.
(2) Kimberttæ c. 16.
§. los
Ale detta öfwertngar oli, at Christendonten intet warit för-
fölgd, ånfklöttr man affärdat så snöpligen Gautbert och hans föl-
te-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
