Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chrisan
Neligio-
UML
upWi
522
Swea Rikea Historia.
Trygvasonil HofsBilkov, Jon Sigurd kommit til Swerige, lär tvara
oemokfeigeligr. Olof Trygwafons Saga p. söt. At han ivarit
Engels-nan, kan slutas af Adamas Bremer-sia H. E. L. 2. c. 27.
hivar han författat-, at Olof Troglonfons Bissau eller Prest, Johannes
roat ifrcin Engeland· At man i Norrige och äftven vii andra ställen
thallats dein Jon, fom annars betat Johannes, lar intet behöfiva nligot
eioi .
(2) At Jon Sigurd är en och samma person med S. Sigfrid, torde
4
förmodeligen bliftoa tvdeligt af hans Historia, fom Jilöndfke Munien
Gnnlaug författat hivats innehöll-är detta: at Jon Sigurd blef ef-
ter aget tvid Siv lde anmodad, at komma til Stoerige, och arbeta
på edningarnas omtv ndelfe, hivat-på han forst döpte Konniigen fielf,
och edan uti tids års tid farit i kring" landet, och ointoeindt många ti1
Christendomens Pa tredjes aret efter hans dittomsL bafioa någise Her-
rar nmmangaddat sig emot Christendomen, broar risJon Sigurd farit
til igtuna, och med tienliga förestalningar form t dem, at afsici ifrån
xt päbegynta förfat,»at pli nytt uxmäcka afgudadyrka-, tvid dioillet til-
ölle han ock foredradt tvära för öder den fioöra förföljelsen,. som de
anstalt mot de Cdrixlna tvid Megisin Andteliaen, då han dlifivit
gammal, har ban egiftvit sig til Wärend och där dödt. Tor-fäns
H. .T. ll. c. 51. p. 459. Af det lilla fom är berättat, kan man
nogsamt finna, at famma öde tillägges där åt Jon Sigurd, som an-
nars tilägnas eit S- Sigfrid. Han döpte Konunaen, predikade Feder-
merai landet, eundt omtringz han talar om förföljelsen i W glid,
och slutade sina dagar i Wereude, hivar Wägsio år belägen. Mari ser
härutaf, at Gunlaug upfatt berättelsen, som han funnit den, fast han
intet tvekat hivat-len reda på Wägfid eller Werende. Och behöfroec
man intet med Tor-fäns söka Werend uti Peinon i Frankrike , eller
va någon annan utländsk ort. Torfaus har anfedt fom en afgjord saf,
at S. Sigfrid loarit Biskoo i York. Mcn detta är oneirliaen falskt.
För öfrigt tior Gunlang i anseende til sin ålder liksck troiolirdlg, som
ncigon af tvnka Legendfkri ware; ty han dödde 1219, Vch S. Sigfrids
Legenda är något när ristven mid samma tid. Erik Benzeliuoi
noterna kil Wastdvius p. s77: och Prolegosm kil M. Ecclec p. t.
ti Osticja propkias Pak-. R. . säges intet, at S. Sigfrid toal- Biskop
«- Yori, där berättas endast, at han roar Bosse-opus Anglus och det
hm- sin riktighet, där nämnes ej heller ,«at, Konnugen i Engeland hwar-
ten hetat Ethelred eller Mildred. Arie«B-sk::sp E. Benzeliiio( uti ·
fit littast til Swenska Historien p. 165 har långe sedan gkjordt denna
piminnelfe, at Ggfrid aldrig warit Llrle-Biflou i Yor. Uti S.
Sigfrids Legender talas ock om den stora rock-istap, som warit emellan
Konung Olof i Sverige, o? Ethelred i Engeland. Men den ai· nog
fä obegripelig. Jntet delvis r, at Konung Olof warit denna tid owän
med sin fioffader Stoen Otto. Twart om, man har» snarare ordfak at
M- M sotningen l Swerige watit fin styffadet bedrelpelig, fomE Fale
. l c-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
