Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utstytnini
gar.
fas Swea Rikes sista-ia. «
sin första utstyrning frän Skandien. Detta uttag tvar intet fä
manstarsr, ar« ju Norden kunde tala en sådan fdrminlkning,"emes
dan det stiedde allenast med trenne fartyg (2). Sin första brotta
rogo Gdrherne i Gothisrantzien, därtfran antände de ril Ultnerttgere
na, fom blefwo fdrdrefna frän sina bemedlad-, hwarefrer Wander-
lerne, Ulmerugernas grannars bleftvo under fwade. Genom deßa
framsteg blefwo utan twifwel mänge af deras hemmawarande Lands-
man fdranlärne, ar förena stg med de utgående: emedan Gbrherne
moro fdrdkre ril en gansta stor myckenhet, dö de under sin femte
Konung Filmer Gadartchson utwidgade fig. anntt mer, och aftä-
gade til Ouim. Spalerne .blefwo dö dfwerrvtrndne, hwarigenom
Gdtherne donade stg tvagen rit Swarra Haftver Der ar ej sa
lätt ar utreda, hwad med deßa gamla, och ranfkie idel-rötade
namn– stal berernas. man mil hätta fdre, ar Gdtherne tagit
tvagen dfwer Skåne och orneholm til Mogen, drivisan ril Po-
mern, Brandedur , Preußen och Paten, ar der.ofelbart, ar detta
tåg kan mycket tv lsfdrenao med Jornandid bestrifning. Och efter
denna wagwifarezhafwa Ulmerugerne bodr«pä Mogen, Wandalerne
i Pomern och Brandeburg, Spalerne i Preußen och Paten. Men
en granlaga undersökning i detta möt ar har intet nödig Det
gdr tilfoliest, ar Jornandes med fä många omständigheter bestry-
tvit Gdrhernas urtäg och första harfarder, ar dar ar intet d n
mista anledning at draga des berättelse -i rwiftoelrmäh i synnerhet
fom han haft tilfdrleiteliga ledsagare.
(1)« Hvi-Canaleren r. Dalin S. N. Hist. T. I. g. eds kallar Berits,
Byers-, hwilter pajar sig gansta toäl med gamla vraket, ty Bae-
detvder boning, dy eller duo, och Nit är et gammalt Sweastr namn.
(2) Iornandea de R. G. s. 17.
cz) Nägre nyare öfwen af mäta Stoensta Hafveteknate göra defa först
uttaga-ide Söther ril Finnar. Meri denna gisning har lagen-styrka,
ytvatten af Joe-vandes, eller af gamla fpröket, broars öfwerlefwor ans
art igenkännas. Ulmerugerna gdr matt ril inbyggarne iHoltngärden,
chormogorod. etta kan mata både möjligt och troligt, om man
allenast kunde förtst lla Eg, ar tre« Göthixka fartyg kunnat· borrdrifwa
alla inmänartte i Holmgarden. Men det an mata sannolikt, ar ohyg-
gare blifwit försträkte af nägra större fartyg, tfan yrt-illa wälbewaps
naoe stridsman alt stadigt gjpedt Landgiiag. Stradienhekg N. ·O. T.
don Europa und Asta p. 95. stadfäster förra gireringen med ordet me-
tagiena betydelse, ty datt formerar, at det ar jamtnanfait af nit-a,
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
