Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uksiykllille
gar-
v552 Swea Rikea Histoeta.
lenhet härntaf, fast l smärre stycken. e löss blek-punkt ·l graf-.
wnkna svid Kxöpenhanin et stokle Bern en af 40 un , msk
wid Eallebddeena där famniaflades et dplile flockei fom tv gde so
ont-; se 1687 spgkofs pck Amager frän et djup af 29 fotet annat
stycke Bernsien af tz och et helst utn- neigt.- Olig. Iaeobäue Malena-«
negiam k. Is. — chn kan da svara förevisad, at veka netee »i fordsa
tider intet waeit a wal förledda med Bee ea. forn« sielfeoa Preußen
- i tvär tid. Nomarnee och Greleraas seglar ia tll denna svara har
kunnat uttömma peka orters förräd, kvarsit» eän minnes tider stark
handel warit deifwenz del Peel-Sen, ven mera äget, l nare fun-
nat del-älta flna skatter. De gamla nall- och stlßsererufevpr i»Snanlen,
ärv nu efter näs-ende ntkömda, men varföre tviflar- snau nuet- .at
de ferie-aret sno et rita Iforvna dagar.
O) Tacitus de mdribuescemssnomm. celan Galliu- Okoi Vandoni.
en Lingu- coonguit.. slem esse set-annan «Om ull dcfc Olsksck taks
Sothini intet sval-le af fasnma fiske font de äldste Txlkaeneje huru
kan man del.fdeeflölla sig, at Ty land varit deras k tka stan-bygd.
Pa hlvllken aeund äfnen Heetknocha Rigas-anti Alt. nnd N. rens-
fse förfaller, jons ment- nt dem dfla fädernesland bör sias i«
oturen. -
- . di se.
Man pastas fördenskul, ae. Eila-lime gade ut lfeän Sweelge,
efter det tar wara sane, men intet-We, at nä vfaedeles he-
der därigenom tilfkpndas tvära Ndr - orter.«-x t stundom fe-
gra och stundom lidajnederlag, är Mant, icke allenast fdr de
Swenlka, utan ock för andra Eur » a folkstag, at jag intet
kan begripa, det någon särdeles heder består däruti. Dee torde
ock kil afwenwrs wara hederligt at segra pc Romare,«dä de an-
fördes af en Scipio, Pompejne dch Lasar, men at nndeekufwa
Romaer som intet woro Romare- dä de stpkdes af Ulla WEI·
tiga —Regetster, Ign kval wara fdcdelakeigy men edeen lifwer
märkelig. Man same då aldeles å sido, antingen zdtheenas ne-
käg warit hedrande eller ej; och följer dem allenast något utce, nl
des de andtetigen skaffat sig fasta hemwlst i Romerika Ländeena
Om dothernas Konung Ostra-Got»l)a.är nämnt tilsilrnz, han
wae redan stl mägtig, at han wågade sig i uppenbart krig med
Kejsak Philippnz. Sedan denna Kelfare wardt ddd är 249, in-
föllo dotherne under sin anförare Cnifa, med en har af zooao
« . « enan
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
