Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566 ;Swea Rise- Historie.
ukflyknikk- (4) prosper Aquitanue in clikonieo.. Poll: Olier nstam 382 Lon-
gmz gobsrdi ah extremis Germani- fintbnt, oceamtgue kretinens littera,
sunchsqm inkuls magn- egkekü er not-Ith. edium qvldi lbone ek
Äjone Ducibns Vanda-los primum vicetun(. »
(5) Paulus Diaconus L. I. c. s. talar om sctitobinni eller kannas-vak
kli skallen-jo juxts lingusm bush-tum etymologi-as dar-ann tältibtu
enim utentes skte qusdsm ligno incurvo ad sketts similitndincta fet-st
inrequuntur. Om Lappmuddar yttrar han sig pi samma ställe svin
följer: Apud hos elk animal, non satir abfanile censo. de eujue ego
curio, ut hetat pilie bifpidetm, velkem in modum tunieæ gena tenns
apr-tam conlpexi. qua. ut relatvm elk, scritobinai vin-mek. Om Mo-
stöstköm talar han i sjett- Capltlet, och kallar den ambition mack-. At
han intet haft sin underrättelse af lösa ryktets, utan af folk, om mäk-
keligen maklt p k i landet, laa man fe af 2 Capitlet, där n talat
pm snoddens-. klev ergo lokal-. Kent ketulefnnt nobii , qm nm let-
üksuetuat, von tum in mski elk Posse-, quat- makinis lit-skidas prop-
tek planitjem mkginum ten-s smbisntibus cinan Detta torde
ifnvert ga of, at paulu- Diaeonns varit mer underrättad om de
Nord- a» fatet-, ila man annars kanhända sia följeslöller.
JF Iz.
« Man torde således bdra medgifva, ae Longobarderne i fd a
början. gädti ut frän Skandinavien, efter Longobaedeene stel we
hase« fan-nia dfwmp elfe. Men datutaf ar ingalunda afgiordt,
at detta folk wakit dther ti( sin stam och uprinnelfe. Deka-
aldsta Konun aw namn kunna-giva anledning kil mannan tan-
ka. Uti K. othats företal til Longobardernas Lagar uprasnas
deßa Konungar Aude-: t Agemund-« 2 Lamißo, z Leth, 4
Childehok, F Godehoc, 6Daffo, 7. Tato, 8 Wacho, 9 Wat-
ter, to Adoni, u Atboin m. m. Dm man undanta er fdrsta
namnet, som synes spara Swenikt, afgä de andre fä ngt ifrän
Göthiikam at de intet mät kunna ledas daristän: dö däremot
Göthernas äldsta Konungainamn utan minsta bekymmer kunna
hamras ifrån Swenlka stam-ord. Man har g bekant, hwarifrckn
Lamißo arnädt sit namn: ty efter han blek unnen len dam eller
sid, som pa Longobardernas tungomål het« Lame, ar han blefwen
lä kallad (c). Sem nu en liten sid på Finsta heter Lami-
Ian man kil äfwenter med nägon sannolikhet stuta, at detta folk
watit Finnar, i synnerhet, som afwen de andra namnen komgta
n e-
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
