Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. t-. Tap. t7. · s 573
kEIbie, qut le- chiens appelloietit la Messing-nie, ek c’ elt dans Utstytnim
cette Region de kWh-, ou la ligas Oles -Ecan§.ojs,«qz.»enz km dem-ute Uk-
dukskpk plglienkp moses. Wid denna dsjtvetsatni g dötfdtst mär-
«kas, at dat-stör intet, at Normannfa kallades,«·sHania af de gam-
la,. nian-af några ab söquis.- Har . synes således göras sinnad
emellan Dania eller, Dannemark, som kallades sä; af alla, och.
den,Danla" som kallades så af några. Pä denna grund« lat den
egen-keliga Nurmannien eller, Norrige haesböea första-, hwilken
tillika med Stoekige. deteknadesnnde - nndone med namnet Dania
sSedian anser Leing for ensain slak, at«sAlbis. eller. Parki-
sAlbis mätte nodmandiI syfta FösElMtömmen och landet där om-
kring: dä det Ian så« alzbety a Södra,sidgn.,.af. Elben,. sam den
Norra, i hwilken· handels- lzan ingalunda winners sit syftmäl, som
år« at bewifa, «det Feankegnessfoedomsbodtji Hollgen och- Jutland.
Meet somgamle sAtictotenYintettalaitkfotn- någon ström, utnn om
er land, bidar Frankerne bddt", bok man:«folia hans . egna ord,
och Dza efter ex land, som låg frammanföt Norrige, och kan swa-
,ta emot Pan-i- nlbis. "Och dö pallasng Alshekn«bäd«e. med nam-
net« och belagenizeten:.tn det ar tilfdtne bewist och almant bekant,
.at det -foedna Aishem lög- emellan Göthaalf och Momalfwem Wi-
;da-re sågen mät Rawenniike Joedbeikeifware,s ae de gamle kallade
unnats denna— traeten ,Maur«insnnia..s« Herr Leibnitz menar- at
.Ponterenos« namn-wide hafwa - eljällit något af gamla Mai-ringa-
.nien. Cham stor olikheten ät emellan namnen. af Pommn och-
.Mantinganien,» torde gisningens kunnas tälts-, om de andra om-
ständigheter woro« lampeliga. Mem is«Norrlge har man intet
sevärt at träffa. likljadande namn ·mesd.Waueingania; ty Nord-
; möte och Snnmöee aro almant bekantaLandjkapey och Starte-
.fon talar utomdee ock om Westmaneis (7«)-, utom-. Moclanda ,
«Maestrand,s Mats och flera dylikt, lem alla i denna negden
förekomma Man torde ock kunna hat fä igen det gamla Fram-
tia-, som Fnculphnz omtala-, m- seäsiee Haeadsi Bohuslän
ar bekant, och Frösönrne i thrige omtaladsaf Sten-tesen (8).
Ai alt detta- torde man hafwa fnltonilig nlednmg at tro, det
röken-eller -Frankboarne, gjordt« fordon-lians1 nögon inflyt-ting nl
. diskant-« och. de såledexsarsde ratee stamfader «fde.·de namn-
kunniga Franker, som i senare tider bemäktigat seg Gallien, och
xcäledee glimt både namn åch begynnelse til Frankrike ( )
t t t z I
. tik
s ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
