- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
577

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Del. t. Cap, r.7. gyy
§. 18. ; «

.Åkikillige orter-sinnats i Norden, som synas hafwa fädtl namn lltflptuiss

af Burgundiern«a. Brrneholm kallas beständigt hor-. Sturlefon

gac-

Burgimdarholm, och hos samma Historiefkrifware namnes EQn-BMIam

, grindar i Norrige (t). Flera orter i Nordea hafwa ock dylika
1 namn. Agarhiaa witnar ock, ar Burgundierne woro et Gothiste

folkslag (2). Men deßa anledningar aro otilrackeliga bewis, at de
mandrande Burgundier,, fom gifwit namn ät Bourgogne Frankrike-
hafwa sin nprinnelse frän Skandien: i synnerhet , som jag intet funnit
någon gammal Hafdeteknare- som det fulltygar. Samma omdö-

dier. ,

me bör man, kan handa, falla om Wandalerna Göther woro wauds

de, eller a Gothist stam. De hafwa ock kan handa gifwir namn
äte· Wend« el pa Jutland.« Men emedan hos, de gamla ingen
underrättelse sinnes, ast de gädt ut ifrån Scandinavian, lämnar

tet-. «

man denna undersökning lii andras utredande Om Saxarna Soner-

knnde man saga det samma, men här förekommer den skilnad-
ar Sararnas äldste· Historiestrifware Wirikindns af - nionde århun-
drad gjorde den påminnelse, at nägre i hans tid woro af dyn tan-
»can., ar Saxarnas, aldsta hemvist warit os de Dansta och Nor-
mannerna isl- och at de woro sidleda anl nde til Tyskland Den-
na menillg fonts ock stadfästas därigenom, ar Tacitus intet nam-
ner nagta Sarar i Tyskland. Den äldste Hafdeteknare, som ta-
lat om detta folkslag, ar Prolomäuo af andra örhandrad. Har

inaf torde man kunna taga den- fannolika gisningj at de sedan «

Tariti tid-,ankommir til Hollsten- hvarifrån· de sedermera nervid-
gat sina grantfor langre ät föder, och intaget de länder, som de nu
knnehafwa. Ty utom Halsten eller Chersonefus Cimbrim woro
de intet«komne, när Ptolomaas upsatte sin jordbestrifning. Sä
mycket lär wara onekeligt, ar gamla Saristafpräket, hwars öfk
werlefwor annu igensinnas uti gamla namn, til alla delar kom-
mer öfwerens med det fordna Swensta eller Göthista (4),

(-) Sivs-kesons T. 1.p."727.. « » ,

(2) Agathiaa L» I. iftt Cluweriuo Gertn. Antiq. L. z.’c. z«z. p.« Sku-

(z) Witikindus snmäes.s-xonam L. I. p. I. af Reineecii nylag. Nam
per hac te varia opinio elk, sliis arbitksntibus de Dani- Nonnsnmsrgj
otiginem tia-rim saxan · - Pro certo sur-ok novimns« sas-one-

Dddd ke·

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free