Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dec. t. Cap. t7. 591
och Hedes blifwet sedermera inflickad i stelfwa texten. Skade äter på- Utsivktlins
minneisen lvara komnlen ifxån Albericeis sielfz kan lval ingen annan gal-.
flulmening dckraf hämtas, an at Ussa warit fran en oktl Sweklge,
som kil hans äntinneise bliflvil sallad Urala, elfel- Unala. Ty at Upsa-
la stad i upland af honom fadt namn, eller af honoln warll bygl,
synes strida lned all sannolikhet-
(z) Oln Bedas begrafningssflalle kan läsas Simeon Dnnelmensis p. s.
(4) Camdens Britanniq. "
(5) Uti Monastieum Angiicsnum p. 840 omtalas Agnes de Upma, och
Ville de Upsala, ex qua duos boerntss teecæ culn tofto et ctoflo et o-
mnibus pektinemiis fai- cledit Vilhelmus de Percy mani-lidna Bofedslens
Abu-. Jälnför Eric Benzelius in notis sd Veitovium p. 26.
(6) Blekingskvgc nämnes uti Philosophioql Tinas-silons abbridged af
Lowthorp T. lj. P. spe-.
(7) Sikwe er Gikaldllo Topoglssphia Hiberniæ Distinsh P. z. c. O.
Detka b k liklvcil intel- sci förstås, at Ostmanaeena airafökst upbngt
Dublin och de flera stövel-, utan at de upräiladt dem, ledan de warit
ödelaade eller förfalkm
(8) Giracdus Topogr. Hib. P. z. c. 37. In baja- veko Feliudii Regi-
tempoke, Notvsgienfes in msgml classe Hibernicn liktor- snno 838 sp-
puietulit, qui er mana forts tel-kam oceapanees et gentiii fukt-te debscs
els-mes, öecccleiills fete omtjes deükuxetunt, bocum ankeln Dux Tea-getin-
vocanu c.
S. 25.
Men ehuru inkan budie iil at, minsta de föreburna uttag, som mar-ger-
lkiedt, ifrån Scandinawienz torde dock läsaren förlora en del af sic
benägna tålamod, om man alt för länge härmed uppehåller. Mali
neder sia llkwcil ännu någon minskning af okälighee, eil des man
äfwen sövt lämna någon kunlkap om Waregerna, hwilka icke al-
lenast warit bankande en läng« tid i Myliand, utan ock lagt grun-
den lii detta Rikete widstreikia malde. Rneland hade uti fordna
tider et länge annat utseende, an nu. Folket war mera milde, lan-
det mindre npbrukat Til bewie af dec senare wit man allenast
beropa sia på Keifar Constantinus Porphyrogeneta, som wid
948 nti instruktionen ide fui son Keiiac Romanus försäkrar. at
hwarken fär, hastar, eller vrak woro- den tiden til sängs uti Ross »
land, utan skulle döpas lusitan- (t). Utoln denna enfald· het wo-
to de ock mycket al sina grannar« anfäktade, och haiwa aregers
ne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
