Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594 Swea Rikts Histotia.
utstyrnin- råknade folkslag. Huru kan man nu såga, at stöfarande åro gran-
gar.
nar; ty på den grund bleftvo Engelåndare, Hollåttdare, Franso-
ser-,-m.— m ja stelfma Americanernei och hela månniskliga -11ågtet,
kan handa, grannar med Ingermanland och Petersburg. Sedatt,
om aregerne åto Rottman, srån Norrige; nemligen, huru Ian
då lietsiöen toara saltad efter dem Waregsiika haswet « Det å-
wanligt«at gistoa has namn af solk, som bebo des stranden men
intet as folkslag ,- som åro därifrån asiågsna Jag hysersdr mycken
hdgaktnittg for H. —Müller, att jag kan tro, det han intet begripit
selande sammanhanget as en sådan mening. Dock kan denna gißs
ning, ehuru besynnerlig den ock förekommer sås något skjen: ty fast
ån ester Nestoro utlåtelse intet annat Land ån Swerige kan idr-
,siås med Waregernas land, år det åndå sannolikt-at, såsom -
Norrske, Danske och Swenske åro i grunden er slags solk, det kan
haswa håndt, at Danske och Norrske, som tvistats-mm Ryska
Hafwe"t, blifwit kallade Wareger, fast Swearne egenteligen nam-
net tilhdrdd Men huru det med Preussiska Waregerna år beskaf-
fat, hwilken gißning H. Müller sedermera andragit, har man små-
rare att-begripa Restor.sdrsåkrar på det nyligen åberopade stallet,
at- Psrcußen räknades til Rysland i sordna tider: huru kan tvås
någon på den rakning såga, at sky-lands grannar åro Prettßarez
så wida de gjorde en del as Adela-sv. « Kan tvål någon besynner-.
ligate-tulåtel-se gistvao, ånom man wtlle såga ,. det Selandosarw
ne åro grannar as Dannemarh Men. en- så Uplpst matt sann tn-
del"igen, at så «stväswande gißningar intet kunde tvinna Låsarenis
rtroende, han bestyrker« varföre sin utlåtelse med historiskt witneos
rd, as en gammal sagas sotn ån bibehållen i Ryssa. Krdnikan.
Pr- Müller ansdr tvålv intet orden as denna tidebok,, men det år
likwål intet swårt ar sinna, det hår syftas- på Stepanaia Kni a,
hwilkctt berättar ont Marich, at han Warit en Chnrsistras, ur-
sdrste i- Preußens, ass- Keifar Augusti Att (6). Ester wår lårde
Proseßor borde såga något, så har ock sagt något-. det år Låsarend
sak, ar taga all möieli-g udbpggclfe dar-mas, men så långe matt
intet behagar omskriswa Nestors Chronicon eller- ock gifwa en an-
nan dstverfåtming, uti hwilken mans sår låsa både hivad Nestor
dnr skrifwit, och hivad han intet har- lkriswtt, bliswer tvål den san-
nolikaste mening« ar Waregerne åra Swear. ( )
.t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
