Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själslifvets hemligheter och den nyaste vetenskapliga forskningen af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den djupare sömnen, huru kunna vi då
veta, om menniskan under denna sömn
har några föreställningar alis? torde
någon här fråga. Jo, det fins verkligen
ett sätt att komma till klarhet i denna
sak. Det gifves en sömn, under hvilken
den sofvande kan sättas i rapport med en
utanförstående person och måste för
denna omtala sina föreställningar och
intryck, en sömn som derför är egnad
att i en oberäknelig grad sprida ljus
öfver drömlifvet och komplettera den
lucka i vår kunskap derom,
hvilken förorsakas af erinringslösheten
vid uppvaknandet. Detta
sömntillstånd är den så kallade
somnambulismen,[1] som stundom framträder
själfmant, men vanligen framkallas genom
hypnotisk behandling, d. v. s. så,
att personen söfves genom att en annan
koncentrerar sin vilja på att han skall
somna (denna viljeakt kan understödjas
af olika medel, vissa strykningar,
fixerande med blicken från hypnotisörens
sida m. m.). Nästan alla menniskor
kunna genom sådan behandling påverkas
så, att de komma i ett slags domning.
Ungefär en bland tio kan verkligen
söfvas. Bland dem, som kunna söfvas,
äro åter några, som kunna blifva
klarseende (clairvoyanta)[2] d. v. s. hos hvilka
verkliga, af de kända sinnenna
oberoende förnimmelser af verlden framträda.
Ett par exempel på klarseende
(clairvoyance) må här anföras.
Regementsläkaren doktor Alfr. Backman i Kalmar, väl
bekant inom vårt land och numera äfven i
utlandet genom flere märkvärdiga
experiment af detta slag, anstälde den 20 juni
1888 kl. 11 f. m. i sitt rum i
regementets militärlasarett försök med
fjortonåriga flickan Anna Samuelsson från
Hultsfreds järnvägsstation i närvaro af
tre officerare vid Kalmar regemente —
kaptén O. Ahlgren, löjtnant E. Hagéus,
underlöjtnant A. Meyerson — och
intendenturvaktmästaren C. E. Ericsson.
Sedan doktorn befalt flickan att tillsluta
ögonen men ej somna, utan förblifva
vaken, bad han henne säga, hur många
slantar funnos i hr Ericssons portmonnä.
»Fem», svarade hon, och då man såg
efter, befans detta riktigt, ehuru hvarken
dr Backman eller hr Ericsson själf haft
reda på deras antal. Derefter bad han
flickan andligen förflytta sig till hr E:s
bostad. Hon beskref rummet, uppgaf att det
låg till höger i förstugan och sade, att en
man satt i hr Ericssons rum och skref, och
att denne man var en tjenare vid
intendenturen. På doktor B:s fråga, hvad
det var han skref, svarade hon först, att
hon icke kunde se det; men då han
bad henne att se riktigt efter, förklarade
hon, att det var siffror, han skref.
Vidare sade hon, att på väggen; hängde
kläder och en lång, grof käpp, samt att
den skrifvande mannen gick ut för att
begifva sig till kasernen. De nämda
vittnena följde derefter dr B. till hr
Ericssons bostad, der allt befans såsom
flickan beskrifvit, utom att hr Ericssons
rum låg till venster i förstugan (Anna
Samuelsson såg i clairvoyant tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
