Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själslifvets hemligheter och den nyaste vetenskapliga forskningen af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i olja», »på golfvet en matta, som icke
täcker hela golfvet, på mattan ett bord,
på bordet en lampa, bredvid bordet en
stol, och på den stolen sitter fru A.»
På tillfrågan, hvad fru A. gjorde,
svarade Alma, att det var »Dagbladet» hon
läste och — efter uppmaning att se
nogare efter — att det var »Svenska»
Dagbladet, hvilket instämde med
verkliga förhållandet. På tillfrågan, huru fru
A. var klädd, sade hon: »I svart, lifvet
är af faconeradt tyg.» Derefter beskref
hon den bredvid belägna salongen med
tre fönster och mycket möbler, två
chäslonger, två stora bord och flere små,
stora, bruna draperier för dörrarne af
samma slag som möbeltyget, dubbla
fönstergardiner med breda spetsar. På
bordet var »fullt med småsaker».
Vidare såg hon i rummet en präktig
ljuskrona, på väggen »ett stort landskap»,
på ena väggen ett ovanligt draperi af
plysch med en bred, förgyld kornisch.
Hon sade sig äfven se två mycket vackra
vaser.
Allt detta öfverensstämde på det
nogaste med verkligheten. Blott
uppgifterna om de två vaserna och den
förgylda kornischen berodde på en
missuppfattning. De två vaserna skulle
sannolikt vara, förklarar kommendör A.,
två armstakar af porslin, och kornischen
är blott oljemålad, »men sedd i viss
dager ser den ut som förgyld». Vid
fjärrskådandet såväl som vid det
vanliga seendet, kan naturligtvis misstag på
eller missuppfattning af hvad man ser
förekomma. Någonting, som hr A. vid
tillfället trodde vara ett misstag af
clairvoyanten, men som icke var det, var,
att hon, tillfrågad om ljuskronan var
öfvertäckt med tyg, svarade nej. Hr A.
erfor sedan af sin fru, att
tygöfverdraget på ljuskronan samma dag hade
borttagits.
Vidare berättade Alma, att fru A.
samma dag varit borta hos en bekant
familj, hvilken hr A. på beskrifning
igenkände. Frun var mörk med bruna
ögon; herrn var officer och var ljus,
och deras barn var två månader
gammalt, sade hon. Äfven dessa detaljer
fick hr A. genom sin fru fullständigt
bekräftade.
Den måhända märkvärdigaste bland
alla tiders somnambuler var en tysk
kvinna i detta århundrade, fru Friederike
Hauffe (sierskan från Prevorst), f. 1801,
död 1829. Somnambulismen framträdde
hos henne i samband med en sjukdom,
af hvilken hon led under sina sju sista
lefnadsår (1822 — 29). I somnambult
tillstånd blef hon clairvoyant, så att hon
kunde förnimma och beskrifva nerverna
i sin egen kropp och deras förgrening,
sin sjukdom och de medel, hon borde
använda, samt äfven andras sjukdomar
och deras botemedel. Hon kunde på
afstånd förnimma eldsvådor,
öfversvämningar, malmgångar och källådror i
jorden m. m. samt göra förutsägelser, hvilka
af utgången bekräftades. Hennes lefnad
har blifvit skildrad af läkaren Justinus
Kerner, under hvilkens vård hon en tid
befann sig.[1]
Ett af de märkvärdigaste exemplen
på clairvoyance i vaket tillstånd är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
