Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den stora dagen. Invigningen af Stockholms Arbetarebörs. Referat af C. N. Carleson
- Citat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
revolutionen, och huru än dess sista skede
skall gestalta sig kunna vi tryggt skrifva
oss till minnes såsom resultat af våra
iakttagelser och erfarenheter under dessa år,
att förändringen skall försiggå lättare och
med mindre kostnader i lif och blod, desto
grundligare den föregående propagandan
varit, och desto mera omfattande
arbetareorganisationen är i förändringens ögonblick.
Därmed är vår uppgift nu och alltid gifven.
Ett lefve för socialdemokratins störa seger
i vårt land!
* *
*
På detta tal följde brusande applåder.
Och nu är hänförelsen laddad så starkt,
att det är nästan onödigt att nämna, det
alla följande talare helsas med de mest
intensiva bifallsyttringar. Vid Bebels och
Burns framträdande, då de framförde enkla,
hjärtliga helsningar från Germaniens och
Albions broderpartier, når entusiasmen sin
höjdpunkt. Man trodde att applåderna
aldrig skulle taga slut. Det är ett
undangömdt, men vaket och kärnfriskt folks varma
återhelsning till de stora kulturfolken.
Utrymmet tillåter oss ej att ens i korta
drag skizzera mängden af anföranden och
helsningar från alla verldens håll och
kanter. Å de skandinaviska socialistiska
klubbarnes i Nordamerika vägnar talade
Luthman varmhjärtade ord, för Stockholms
allmänna kvinnoklubb och i Norrköpings
väfverskeförening talade ett par kvinliga talare,
delegerade från Norrlands
sågverksarbetareförbund samt från mellersta Sverges
grufarbetareförbund bragte helsningar från dessa
lifskraftiga organisationer och de
demokratiska vensterföreningarne läto genom dr.
Bergström framföra sitt tack för gammalt
samarbete i rösträttskampens dagar samt
lyckönskan, om ock banorna nu började
småningom divergera. Från Köpenhamn och
Kristiania m. fl. platser i in- och utlandet,
från korporationer och enskilda ingingo
helsningstelegram, och äfven från ryska och
finska socialister kommo välönskningar om
tomtebolycka, alltsammans glädjande intyg om
att en löftesrik och lifskraftig solidaritet mellan
folkens bästa element äntligen slagit fast
rot i de frostiga länderna vid Nord- och
Östersjö.
Nämnom slutligen att den stora kören
mellan de många talen lät gifmildt höra
gamla och nya sånger om en ljus framtid
som växer sig fram ur det närvarandes
kala, fattiga hedar! Tog så församlingen
under körens ledning till sist upp den
välbekanta »Arbetets söner», som sjöngs med
en hittills okänd kraft och kläm. Talrika
grupper här och der satte i med den igen
under salens sakta försiggående utrymning
vid 11-tiden.
Så var då lyktad en bemärkelsedag ej
blott i arbetarerörelsens, utan i hela det
svenska folkets häfder, en dag, som först
framtidens skördar skola gifva det rätta
värdemärket.
I dag är striden åter ny.
Men framåt, alltid framåt!
Gif de hädangångne ro och lindring åt dem, som lefva.
Han blir utan allt, som icke beder; ingen tror på en tigandes tarf.
Ej glömme sig gäst för alltid på ett ställe kvar.
Mången varder hemsökt af det han minst väntat.
Ofta till leda sparas det till lisa var ämnadt.
Öfver rikedom och hälsa råder ingen, fast allt går honom i handom.
Gläd den förgråtne med goda verk; det är skönt för själen.
Var sen till hämd, fast de harm dig göra.
Strängt en hvar sitt lynne styr, som vet, hvad vett är.
Ovisst är att veta hvar ovänner sitta.
Svek får slita segt ris.
För sent är att sorgset varna, när sak är afgjord.
Öfvermod må ingen hysa, det väl jag varsnat har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:06:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lucifer/1894/0047.html
