Högt känslan sjuder och ögat lyser
af ungdomskraften, som muskeln spänner
och sätter hjärta och själ i brand
och gifver dådlust och kraftig hand.
Och lumpenheten i världen ryser
och uselheten en ängslan känner
för nya tidernas friska son
som trotsigt möter det gamlas hån.

Men där på vakt vid det multna gamla
stå brödbekymren i djupa leder
och hålögt grina mot ungomsmod
och suga kraft utur hjerteblod.
Och stora planer i gruset ramla
och djärfva tankarna trampas neder;
för ungdomsdrömmen blott återstår:
— en bruten gubbe, en minnets tår.