Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Verkar religionen hindrande på arbetarrörelsen? Af Anna Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hvarför stöter då arbetarerörelsen så ofta bort ifrån sig
den förste socialistens auktoritet? Icke bör arbetarerörelsen tro att
rabulisten, kärleks- och frihetspredikaren Jesus af Nazareth icke vidare
har något att lära den. Hvarför vill den icke äfven af honom lära
sig uthållighet, tålamod, kraft och människokärlek? Hvarför vill den
icke af den törnekrönte få lidandet adladt? af denne tålige korsbärare
som på samma gång hade »revoltens heliga ande».
Och hvilken vishet det är att hämta från de svar han gaf de
honom omgifvande spörjande människorna, ity att de ofta synas
hvarandra motsägande, beroende på den människas individualitet till
hvilken han talar. Hans mäktigaste storhet ligger dock kanske i hans
väsens djupa harmoni och frid, i en själshöghet som jämförlig till
arten framträdt äfven hos andra mänsklighetens hjälpare, men till graden
åtminstone i västerlandet ej ännu uppnåtts.
Den fullkomliga idealbilden är mycket omtvistad och svår till
och med att tänka sig. Mer eller mindre allt efter deras egen
individuella anläggning skola människorna kunna hämta föredöme och
kraft från Jesu af Nazareth person. Några skola visserligen se i honom
idealisten, men på samma gång asketen, hvars lära leder till idel
inkonsekvenser. Andra åter den allt förstående, som ville lära
människorna att älska sina bröder, som kunde tåligt lida, när detta var
nödvändigt, och äfven hade inom sig en hel värld af hänförelse och kraft.
För somliga af dessa senare är han den ende och en gång
för alla fastslagna frälsaren. Andra kunna tänka sig flera
Messias-gestalter och förringa ej häller Österlandets. Och längtan efter en
kommande Messias fins äfven i våra dagar. Så har t. ex. Gustaf Fröding
i sin senaste diktsamling Gralstänk skildrat en drömd idealbild:
»När skall han komma den rätte, upp till de lyckliga höjder,
han, som skall allting förklara, där ej blott enfald och oskuld
han, som ej blott är rättfärdig, leka som lydiga barn,
utan och snillrik och vis, utan där ock det mångfaldigt
han, som ej blott visar smala rika och djupa och stora
bergbranta stigar, men visar rör sig med härskarekraftens
kampfyllda lifsäfventyret, själfständigt manliga steg?»
hvilket den tappre skall föra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
