Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Nationella och internationella Transportarbetarekongresserna i Stockholm 1902, med tre bilder, af Charles Lindley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges arbetarekår har rätt att vara stolt öfver. Här återigen besannas det gamla
ordspråket icke för, utan genom folket ligger vägen till framåtskridandet. Ingen
annan makt och myndighet än arbetarne själfva skulle kunna utföra detta stora
sociala höjningsarbete.
Den nyligen afhållna kongressens arbete, som hufvudsakligast bestod i
lagstiftningsfrågor — stadgar etc. — jäfvar fullt ut påståendet att fackföreningsmedlem
-marne i landet äro motståndare till alla lagar och förordningar. Nej, visst icke,
därom vittnar nog deras] lydnad inför de lagar, som de själfva varit med om att
stifta. Kongresserna präglades af sakligt lugn och harmoni och kunna därför anses
fullt tillfredsställande samt vittna om ett gediget femårigt organisationsarbete.
En annan icke mindre betydande del af transportarbetarnes verksamhet är
deras internationella! förbindelser. De äro det första fack bland arbetarne i vårt
land, som insett nyttan och betydelsen af internationell sammanslutning och som
äfven lyckats åvägabringa en dylik. Man får i mångt och mycket tillskrifva
befintligheten af deras internationella organisation de här i landet vunna ekonomiska
framgångarna, enär arbetsgifvarne i sina medgifvanden måst läkna äfven med denna
faktor till arbetarnes fördel.
Kongressbilden å sid. 33 är från transportarbetarnes internationella kongress
i Paris 1900, eller samtidigt med världsutställningen därstädes. Kongressen afhölls
i Iden af staden Paris uppbyggda och till arbetarnes förfogande ställda byggnaden
Bourse du Travail och får läsaren sålunda samtidigt en vy öfver en af de lokaler, som
Paris kostnadsfritt upplåter till fackföreningarnes möten. Det mest betydande vid
denna kongress var, att jernvägspersonalsförbunden i Frankrike, Tyskland, Österrike,
Italien och Schweitz då slöto sig till den Internationella
Transportarbetarefederationen.
I år har åter|en internationell Transportarbetarekongress sammanträdt, och
detta i vårt eget land, och blef denna den första internationella arbetarekongress
som afhålHts i såväl vårt land som i hela Skandinavien. Beslutet om kongressens
af hållande i Stockholm fattad es*nog i Paris med tanke påjatt här på närmare håll
få en inblick i den nya i så raskt tempo uppspirande arbetarerörelsen, som i mångt
och mycket äfven kunnat distancera kollegerna i andra land.
Visserligen var antalet kongressdeltagare mindre än vanligt, beroende på de
med resans längd förenade kostnaderna, hvilket gjorde att äfven de stora förbunden
endast sände ett ellerjjett par ombud. Dessutom voro österrikiska och franska
järnvägspersonalsförbunden förhindrade att komma, de förstnämnda i följd af egen
kongress samt de belgiska transportarbetarne i följd af krisartadt läge i eget
land; — men i trots häraf kan kongressen ändock betecknas som en fullständig
»succes».
Hvad som i all synnerhet frapperade dem, som fingo tillfälle besöka denna
kongress under förhandlingarnes gång, var det genomgående drag af glädtigt gemyt,
hvilket där gjorde sig gällande. I all synnerhet var detta fallet med engelsmännen, medan
tyskarne och skandinaverna sökte bibehålla den karakteristiska värdighetens allvar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
