Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Arbetarerörelsen och Nykterhetsrörelsen i broderligt famntag, af Fredrik Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessas märkliga afslutning i 3-dagars storstrejken! Och från att ha
sprungit ut och vuxit sig starka inom de breda befolkningslagren börjar
man nu å båda hållen göra eröfringar från andra samhällsklasser,
särskilt nykterhetsfolket har ju att anteckna ett betydelsefullt omslag inom
den medicinska världen, där man alltmera frångått tron på alkoholens
“många förträffliga egenskaper“.
Men inom de båda stora rörelserna har man hittills stått, om icke
direkt fientligt så likväl ganska mvcket främmande för hvarandra.
Orsakerna till detta kunna ju vara många; nykterhetsfolket sökte nog länge
drifva fram den uppfattningen, att arbetarrörelsen i stort sedt vore
obe-höflig, när människorna väl blifvit nyktra skulle den sociala frågan lösas
af sig själf, och å andra sidan gjorde de ledande männen inom
arbetarerörelsen bestämd front emot alla “ingrepp i den individuella friheten“.
Socialdemokraterna höllos för misstänkta revolutionärer och
nykterhets-männen för fanatiska asketer . . .
Men andra tider ha kommit, åsikter och omdömen ha mildrats å
båda hållen, på samma gång den allmänna opinionen blifvit en annan,
såväl gentemot nykterhetssträfvandet, som ifråga om det parti, hvilket
skrifvit klasskampen på sin fana. En rad af vetenskapsmän ha egnat
alkoholfrågan ett ingående studium och med stöd af deras iakttagelser
måste domen öfver rusdryckerna formuleras så, för att citera en känd
svensk vetenskapsman: “Icke blott ruset, icke blott njutningen till
öfver-mått är förkastlig, hvarje alkoholbruk hos normala människor utom
det rent medicinska, som ju förutsätter abnormitet — är för människan
och släktet fördärfligt. Resultatet blir alltså, att nutidens nykterhetsmän
ha en naturvetenskaplig, medan förflutna tider hade en asketisk
uppfattning af nykterhetsfrågan.“
Och de många inom arbetarerörelsen, som ännu ganska ofta låta
höra påståendet, att fattigdomen är orsak till dryckenskapen, böra beakta
följande professor Bunges ord till arbetarne: “Till afgörande af den
frågan, om det för den fattige arbetaren är fördelaktigare, att genast
upphöra med förtärande af rusdrycker, eller att först afvakta den fullständiga
omhvälfningen af de nuvarande sociala förhållandena till afgörande af
den frågan ägna sig inga bättre än de, som gjort försök med den förra
utvägen. Sådana arbetare finnas numera öfverallt; fråga dem, om de
anse sig ha offrat något som de med saknad umbära. De skola
enstämmigt svara: vi sakna ingenting, vi ha blott vunnit i lifsmod, i arbetskraft,
i lycka och glädje“.
Då som sagt den allmänna opinionen blifvit en annan, skall den
då icke kunna verka därhän, att man äfven inom dessa två mäktiga
rörelser, arbetare- och nykterhetsrörelsen, kommer till klarhet om, att de
ha intet att förlora, men mycket att vinna af ett samarbete så långt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
