Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Hvita Bandet, af Emilie Rathou med bild af Frances Willard och komitén för det första nordiska Hvita Bandsmötet i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva lika rätt till sina opinioner och samma rättighet att uttrycka sina
tänkesätt i hemmet, på talare- eller predikstolen och vid valurnan.
Vi tro på en arbetslön som sätter arbetaren i stånd att ordentligt
försörja sin familj, på en åtta timmars arbetsdag, på skilje- och
förlik-ningsdomstolar, på rättvisa i motsats till vinningslystnad, samt på “frid
på jorden och människorna en göd vilja“.
Föreningen har en styrelse för hela världen, under hvilken lyda de
olika länderna med sina central- och lokalstyrelser. Efter Fr. Willards
död är lady Henry Sommerset i England ledarinna af världsföreningen.
Tvenne gånger hafva kvinnor försökt införa Hvita Bandet i Sverige,
föreningar hafva bildats men lika snart försvunnit igen.
Hösten 1900 utsände en af vårt lands nykterhetskvinnor* ett upprop
till Sveriges kvinnor med uppfordran att sammansluta sig för
rusdryckernas bekämpande samt att bilda afdelningar af Hvita Bandet. Och i Sept.
samma år sammanträdde å Hotell Blå Bandet i Stockholm på uppmaning
af samma nykterhetsvän några kvinnor för att samtala om Hvita Bandets
införande. Efter några minuters öfverläggning beslöt man bilda en
förening, stadgar antogos m. m. och längre fram på vintern kom en talarinna
hit på världsförbundets bekostnad för att söka väcka upp intresse för
saken och bilda nya föreningar. På hösten 1900 tillsattes centralstyrelse
och denna har på flera olika sätt sökt sprida kännedom om Hvita Bandet.
Det största slaget slog centralstyrelsen när den i somras anordnade
det Nordiska Hvita Bandsmötet. Kvinnor från de fyra nordiska länderna,
Sverige, Norge, Danmark och Finland, voro då samlade till rådplägning
om gemensamma intressen samt för att styrka och uppmuntra hvarandra.
Meningen är att dylika Nordiska kvinnomöten skola anordnas
hvart-annat år; nästa möte skall hållas i Köpenhamn 1904 och till det kommer
antagligtvis inbjudan att utfärdas till samtlige kvinnoföreningar i hela
Norden. Då Hvita Bandet har på sitt program, utom nykterhets- och
sedlighetsfrågorna, äfven rösträtts-, freds-, uppfostrings- och arbetarefrågor,
bör ju denna organisation vara mäktig samla alla socialt intresserade
kvinnor till nordiska möten och därigenom något bidraga till ett enigt
Norden. Komma Nordens kvinnor att på fullt allvar närma sig
hvarandra och under systerlig förståelse diskutera och öfverlägga om
lämpligaste sättet att lösa de stora sociala spörsmålen, kommer detta att
åter-värka välsignelsebringande ut öfver hela Norden.
Hvita Bandet vill samla kvinnorna ur alla samhällsklasser till
gemensam kamp mot rusdrycker, orättfärdighet och förtryck i alla dess tusende
former och gestalter.
* Det var fröken Emilie Rathou. Lucifers anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
