Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppar Vesterbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längd och lade armarna under huvudet. Hans gråa
skägg stod rätt upp i luften. Myggen surrade —
höstens sista myggor, de infernaliskaste av alla
plågoandar, som livet hetsar mot oss dödliga. Ljungen,
som knastrade på härdens ved, glödde och vart
vitgrå och dog i falnad skönhet. Blåsten slog
vårdträdets, rönnens grenar mot takteglen och sög sig in i
den öppna förstun med en lång passionerad suck,
skakade dörren och gav sig ut på andra äventyr.
Men först skakade den fallena på vår båt. De
knackade mot masten, först hastigt, så långsamt, sist
oändligt långsamt. Men hela tiden dunkade det stigande
sjövattnet mot bryggans undersida med ett kluckande
ljud. Dåligt väder! Och ibland sög dyningen sig
upp över strandstenarna med ett frasande som om
den hade slickat tången med en taggig tunga. Vi
hade nyss ätit vår sikmiddag och beredde oss till
siestan. Erikson rapade målmedvetet ett par gånger
och sade: — Håhåjaja! Jaa! Joo! Jaha! Jag som låg
på golvet med resterna av en madrass under mig,
drog sjöpälsen över axlarna och lade mig på min
sovsida.
— Sover Engström? frågade Vesterbom.
— Nej!
— Ja ligger och tänker, förstår Engström. Ja
tycker, att allt har blivit mycket sämre än förr. Ja
tycker, att ja alltid ä inomskärs, å dä passar mej
inte. Ja ligger å tänker på hur dä va när ja seglade
med Tre Bröder. Hör han, Engström?
— Ja, ja hör! Dra på bara!
— Dra på! Ja, d’ä inte bara å dra på, för dä ä
nästan som relion, Engström. För ja minns hur dä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
