Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Minfaran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MINFARAN.
Mellan kolossen i öster och mig böljar, som vart
skolbarn vet, det oroliga Ålands hav. På det yttersta
i dessa dagar har det förefallit oroligare än vanligt.
Båtar av en i dessa farvatten ovanlig typ passera litet
emellan, och jag har verkligen till min glädje kunnat
konstatera — fast efter lång väntan — att åtskilliga
av dem äro svenska. Vore jag envåldshärskare i
ett land och hade en flotta, skulle jag använda den
och sätta mig i respekt. Visserligen skrev en skald
en gång, att »kommer någon våra fjäll för nära», då
jäklar — — —, men nu skulle vi kunna utbyta fjäll
mot skär. Det är hög tid. U-båtarna glo med sina
lömska periskopögon på vår landkontur — — —
men jag vill inte politicera, ty därtill duger jag ej.
Det finns nog många kannstöpare ändå. Jag nöjer
mig med tidningarnas grövsta rubriker och skär sällan
upp de lögnaktiga hetsböcker, med vilka makterna
översvämma mitt skrivbord. Jag läser romerska
historien och gör jämförelser.
Men! Det är inte bara båtar av ny och
underlig typ, som passera, där Kulneff en gång gick över
isen med sina kosacker. Där flyta också obehagliga
sfäriska manicker, vilka äro ytterst känsliga för stötar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:07:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/luffen/0039.html
