Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från ett skär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han hade rätt. Det var en gudstjänst av högsta
rang och kult.
Solen värmde våra ansikten och i pälsar och
filtskor voro vi benådade och lyckliga människor.
Alla små och stora sorger flögo bort med sydvästen
som strök ljuvbister över Kalkens kullriga rygg och
satte vettarna i en sakta vacker gungning i vågen
som bestod av guld och blått. Vi längtade icke bort
till andra ställen som människor vanligast ha för sed.
Vettarna lyste som förklarade, Sandhamnslandet
lekte sommardis och solrök, det småbrusade i
klippstranden. Alfågelflocken hade lagt sig ned långt ute
och lät livet ta ut sin rätt. Den sjöng sånger till
sitt förehavande, mindre sentimentala än människornas,
då de äro förälskade. Och vi koxade in i Guds
härlighet och funno oss besläktade med vildheten däri.
Och nu sitter jag på ett hotellrum med
spårvagnspingel utanför och skriver detta som egentligen bara
borde kännas.
En angenäm första maj, go vänner!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
