Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båtsman Däfverts Stockholmsresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hör du, kapten, sade styrman plötsligt, ty
de voro köttsliga bröder, om vi skulle försöka med
Oubbfan? Han kan åtminstone joxa ihop matätat
tills vi kommer till stån.
Kaptenens drag ljusnade något. — Du sa ett
ord! Men — men han är allt bra mör i sitsen vid
det här laget. Jag har inte sett gubben på över två
år — ge mej si — han är jämnt åtti år i draget. Men
du sa ett ord i alla fulla fall. Hör du, ta och låna
Mattsons häst och ge dej i väg med detsamma.
Gubben är kanske inte så omöjlig, när allt kommer
omkring. Men raska på så ni kan vara tillbaks innan
det blir nermörkt.
Inom mindre än fem minuter försvann
styrmannens rygg vid backkrönet.
Gubbfan var förre båtsmannen Isak Däfvert,
farbror till kapten och styrman på Hoppets Wälgång.
Han bodde i en liten stuga norr på ön och var den
styvaste skinnskräddare i hela Roslagen. Men vem
låter sy skinnkläder nu för tiden, när postfarten på
Åland för länge sedan är slut? Vem beställer en
ärlig sjöpäls eller en fårskinnsväst? Allt skall köpas
dyrt i stan, fast sömmarna gå upp och knapparna
trilla ur och fast alla veta att Däfverts sömmar hålla
till yttersta dagen och att knapparna sitta i åtta dar
längre. Men långsam var gubben Däfvert. Gick han
någon gång vartannat år bort och sydde, så gick
han bara till ställen, där de hade bra mat och bjödo
på en sup, och där höll han på med en päls en
månad. Han skyllde på dåliga ögon och klena fingrar,
fast han borde ha skyllt på köket. Men så tog han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
