Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jonases sotäng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JONASES SOTSÄNG.
Inne i kammaren låg gubben Jonas, f. d.
båtsman, 80 år gammal, och brottades med döden. Hans
seniga armar, där ådrorna lågo som flodkartor, rörde
sig automatiskt och hans fräkniga fingrar plockade på
täcket. Ibland kom en lång rossling ur halsen, vars
tratt gapade efter snus. Och ibland hade han krafter
nog att ta koskällan som stod på stolen vid sängen
och pingla ett slag. Stundom visste han icke vad
han ville med signalen. Oftast gällde det mera
havresoppa, ty det var det enda han kunde förtära, men
allra oftastare gällde det snus, och det hade doktorn,
den dåren, förbjudit honom att förtära, fast hans liv,
undantagandes kask, kärlek och fiske, historiskt sett
bildade en snuskurva, som närmade sig den räta
linjens pampiga kontinuitet.
I rummet utanför sutto kvinnorna och väntade
på undret, som snart efter alla tecken och Guds vilja
att döma skulle ske när som helst. Det var Jonas’
hustru, benämnd Jonasa, och tre andra gummor, som
sett sina annos climactericos försvinna i det mystiska
djup av F. D., ur vilket intet kan uppfiskas, om
också stundom lidelsens måsar och tärnor flaxade upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:07:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/luffen/0083.html
