Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
liga Öfverstyrelsen i Hamburg, emedan Asker nu
upphöjdes ej allenast till Danmarks utan äfven till Sveriges och
Norriges metropolitan27). Det torde här böra nämnas,
att pallium tillverkades af ull, som tillhört högtidligen
vigda lamm, och det hade 5 fingers bredd och o alnars
längd, och bars omkring halsen, så att båda ändarne
nedhängde från axlarna öfver bröstet. Samma heliga
band, hvilket fick endast bäras på högtidsdagar, utgjorde
erkebiskopens hufvudsakliga embetstecken; emedan ingen
kunde derförutan inträda i full utöfning af sitt höga kall.
I början tyckes pallium blifvit gratis tillsändt den
utkorade erkebiskopen, men sedan betaltes derför en
betydlig lösen till påfliga skattkammaren 28).
På kyrkomötet i Rheims 1120 beslöts, att Danska
presterskapet skulle för att täckas Gud skilja sig vid sina
hustrur. Ehuruväl många utan svårighet efterkommo detta
påbud, protesterade flere deremot och behöllo utan
afseende på straff och förföljelser sina makar. Hvad del
den nye erkebiskopen tagit i verkställande af detta
beslut, är obekant; men att det grundlagt det andeliga
ståndets framtida oberoende i politiskt och ekonomiskt
afseende, är uppenbart. Man vågade ej före medlet af
nästföljande århundrade i Sverige och Norrige försöka en
dvlik förordning, antingen emedan man ansåg påfveväldet
der ännu icke nog rotfästadt eller folklynnet icke nog
iredgörligt.
Sedan Lund blifvit erkebiskopssäte och Asker
erkebiskop, saknar det ej intresse att efterse härvarande
bildning och lärdom. Biskopen Otto i Bamberg hade 1124
företagit en omvändelsefärd till Rügen, som på den tiden
tillhörde Danmark. Han affärdade derföre nämnda år en
beskickning till erkebiskopen i Lund nemligen Asker, och
der gjordes enligt en samtidig häfdetecknares berättelse
följande iakttagelser. Städerne och fästena, hvilka
saknade murar och torn, omgåfvos med träverk och grafvar,
2T) Saxo, Hist. Dan. p. 227. 28) E. Pontoppidan, Annal. Eccl. Dan.
Dipl. 1 Th. s. 500. jemför S. Bring, De Episcopis eorumque insignibus in
Sviogothia, Lund. 1745 p. 13—15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
