Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
till nedra hälften tre- till öfra ensprångiga, och alla ha
Attiska baser och vanliga kransar samt lika höjd som
de öfriga.
De skiljebågar, som hvila på kransarna, äro alla
lågspetsiga och skarpkantiga, och de fyra, hvilka begränsa
hufvudqvadraten, ha å slutstenarna och å midtlarna
der-emellan och vederlagen enkla runclstafvar, men de öfriga
äro släta. På kransarna och jemte skiljebågarna stå
svickelkolonner, som äro 5|- fot höga. Baserne, hvilka
äro Attiska och 10 tum höga, hvila på knoppar.
Skaften, som äro jemntjocka, men dels runda dels åttkantiga,
ha 3 fots höjd. Kapitelerne, hvilka äro bägarlika dels
med fem stora blad dels utan sådana, ha 1|- fots höjd.
Kransarne, som ligga på kapitelerna, hålla 6 tum i
tjocklek, och de fleste äro fyrkantiga, men de öfriga runda,
och alla prydas med rundstaf hålkäl och platt.
Midtöfver bipelarna i lika höjd med nämnda svickelkolonner
utspringa likartade mellankolonner, hvilka understödjas
af små kragstenar och ha mindre kransar, men inga
bladprydnader. Mellanskeppets två östligaste takhvalf ha
följande anordning. På svickelkolonnerna hvila
trestaf-viga korsbågar, men på mellankolonnerna deremot
enstafviga tvärbågar, som alla sammanträffa vid bägarlika
slutstenar, hvilka nedhänga vidpass 1 fot. Från
svickel-och mellankolonnerna uppgå jemte sidomurarna och
skiljebågarna enstafviga kantbågar. Mellan dessa kors- och
tvärbågar äro föga kupiga fält inslagna af upprättstående
tegelsten. Mellanskeppets två nästföljande takhvalf, hvilka
röja en sednare byggnadstid, ha en lättare
sammansättning, de äro nemligen stjernhvalf, i hvilka kors- och
stjernbågarne bestå af upprättstående men fälten af
liggande tegelsten. Hvardera af dessa stjernhvalf hvilar på
svickelkolonnerna, men mellankolonnerne qvarstå der
ändamålslösa. Den vestligaste qvadraten nemligen mellan
tornen, hufvudqvadraten och södra korsflygeln samt den
östra korsqvadraten ha korshvalf med tre- och enstafviga
kors- och kantbågar samt nedhängande slutstenar och
låga kupor af upprättstående tegelsten. Norra korsfly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
