Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
vårdslöst sammanvräkt af små sandsten ocli skärfvor, var
föga välbetänkt, allrahelst i sjelfva pelarna och pilastrarna.
Väl är dithörande qvadersten sammanbunden med
jern-kramlor i bly, men emedan de äro helt tunna och ej
blifvit inbrända med beck, ha de till största delen
sön-derrostat.
För att ytterligare visa, huru illa vår kathedrals
pelare äro byggda, så vilja vi här andraga ett enda
exempel på ett motsatt förhållande. Klosterkyrkan i Vadstena
har ett långhus, som sträcker sig i inre längd 184-1 fot
och i inre bredd 110~. Åtta pelare i tvenne rader bilda
tre lika breda och höga skepp och uppbära vidspända
takhvalf. Pelarne, hvilka bestå af huggen kalksten och
äro åttkantiga, hålla 5 fot i tvärmått och 29 i höjd;
takhvalfven, som äro slagna af samma stenart, ha öfver
1 fut i tjocklek. Då således domkyrkan i Lund har ett
vida mindre långhus och dubbelt flere och mångdubbelt
gröfre pelare samt tunnare takhvalf än klosterkyrkan i
Vadstena; så torde det väcka förundran, att, då den
förras pelare röja en bedröflig svaghet, den sednares
tvärtom förete den önskvärdaste fasthet. Vi ha redan
ådagalagt orsakerna, hvarföre vår domkyrkas pelare i hög
grad gifvit sig. Skälen, som föranledt en alldeles
motsatt företeelse i nämnda klosterkyrka, äro följande.
Pelarnas alla skiften, ; f hvi!1 a hvardera består af tvenne
likstora block, äro väl samman huggna, och ha fina fogar
med godt murbruk samt göra noggranna förband
tvärsöfver hvarandra.
Vi måste jemväl klandra, att Donatus användt ett
ganska dåligt murbruk, som innehåller alltför mycken kalk
i jemförelse med sand; helst man finner i flere nära
samtidiga kyrkor i Skåne murbruk af utmärkt fasthet.
Dock bör icke förnekas, att sandstenens hydroskopiska
beskaffenhet har en högst menlig inverkan på
murbrukets bindningskraft. Att ankarbjelkar blifvit i murarna
inlagda, kunde jemväl med skäl ogillas, emedan de,
beröfvade ali luftvexling, snart förmultnat. Men man
be-sinne, huru illa man under kyrkans byggnadstid utförde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
