Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
skeppen till sidokoren, slöto sig intill öfra kanten af
kryptans vestra sidomur. Stegen, hvilka voro rätvinkliga
och nära lika höga som breda, sträckte sig mellan
sidoskeppens långmurar och nedgångarna till kryptan.
Träskrank med dörrar ha troligtvis varit anbragta i
bågöpp-ningarna mellan sidoskeppen och sidokoren.
Att de inre murytorna varit till en början
oafrap-pade, är ganska troligt, att man efter kyrkans fullbordan
sökt genom särskildta partiers utarbetande pryda henne,
är uppenbart. Vi ha redan sett tärningformiga kapiteler
å hufvudpelarnas halfkolonner förändrade till Korinthiska.
Å ett sådant är början gjord med utarbetning af en abak
och rosett Fyra kapiteler å sidoskeppens halfkolonner
äro till sina akanthusblad ofulländade. Likaledes äro
listverkens löfrankor å kapellernas öppningar ofullbordade.
Samma anmärkning gäller om liljeflätan kring den södra
sakristidörren, och blotta utkast till tvenne djur
förekomma vid den norra. Vid norra kapellets öppning å
södra sidan märkas nära golfvet två drakar, som ej
heller hunnit att fulländas. Likaså företer frontonen öfver
norra nedgången till kryptan tvenne djur i samma
belä-c ahet. Kortligen man finner, ali kyrkan tvifvelsutan
blifvit vida mer utsirad med figurer och sinnebilder, om
icke någon vigtig orsak inställt detta arbete, hvarmed
medeltidens konstnärer så gerna sysselsatt sig. Denna
orsak har sannolikt varit en svår eldskada, till följe hvaraf
det inre måst afputsas.
Den nyssbeskrifna nichen hade en beklädnad af
tegelsten, förmodligen derföre att dess Anhuggna sandsten
blifvit till en del eldskadad. Denna beklädnad var 6
tum tjock och väl afputsad och den pryddes med en
gardinmålning i grått och gult och deröfver med ett
lätt draperi i rödt och blått. Färgerne voro ganska väl
bibehållna, emedan nichen blifvit igenfylld med torrt
murgrus och sandstensskärfvor. Med största skäl kan
nu frågas, hvartill nichen tjenat. Det är bekant, att ett
lekmansaltare, altare inferius, stod i midten af
långhusets östra ända, ett bruk, som ännu bibehålles i flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
