- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
132

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

skulle någon annan än Jakob Erlandsson företagit
Hed-brytning af södra sakristians ursprungliga takhvalf och
förtunning af dess södra sidomur. Ehuru jordytan blifvit
kring sträfpelarna sänkt 2 fot, så ligger större delen af
socklarna under marken. Det är bekant, att det fordras
flere sekler, innan jordnionen å en kyrkogård höjer sig
flere fot. Det vissa är således, alt båda sträfpelarne och
utbyggnaderne ej tillkommit långt efter 1234.

Jakob Erlandsson lär äfven å södra tornets hörn
uppfört fyra sträfpelare, hvilka med 10^ fot i bredd och
14 i framsprång hade uppräta sidor och framtill vid 10
fot i lodrät höjd sträckte sig med lutande planer till 64
öfver marken. Socklarne bestodo af rätvinkliga
grundstycken grofva rundstafvar skråkantiga plinther och
Attiska baser, hvilka partier tillsammans voro 4 fot höga.
De lutande planerna började med Attiska baser, som voro
uppnedvända, och slutade med rundstafvar, hvilka bildade
betäckningar. Hela beklädnaden bestod af huggen
sandsten, men kärnan af kullrig gråsten. Såsom en egenhet
bör anmärkas, att hvarje sträfpelare innehöll trenne grofva
ekstockar, hvilka i lutande ställning sträckte sig ifrån
öfra kanten af den lodräta framsidan ända uppåt för att
stärka murmassan. Ingen gråsten var större än, att den
kunde med lätthet lyftas mellan händerna, och efter
ekstockarna funnos blott slätta hål och deri brandgult stoft.
Norra tornets hörn förstärkas med fyra sträfpelare, som
måhända äro samtidiga med de nyssberörda. Dessa
sednare ha 7 fot i bredd och 31 i framsprång, och de två
vestra äro 32, de två norra 42 höga. Socklarne likna
de nyssbeskrifna, men stammarne ha många afsatser mecl
skråkantiga betäckningar.

Det anförda torde vara nog för att bevisa, det
mel-lanskeppets inkräktning ingalunda tillhör kyrkans äldsta
inredning. Sjelfva tvärmurens hållning röjde
öfvergångs-stil. De rundbågiga nicherne pryddes med utspringande
spetsbågar. Kolonnernas skyddsblad och kapiteler voro
småaktigt utsirade, listverken hade ganska djupa hålkälar
och sammantryckta karniser. Dylika konstformer sökas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundadom/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free