Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
knektar i Romerska drägter. En knekt med svärd
halshögg ett helgon. De flesta partierne voro, ehuru
mycken möda användes med deras afkalkning; så skadade/
att de icke gåfvo några rediga föreställningar. A södra
sidan om den båge/ som betäcker öppningen till samma
kapell, föreställdes en man, hvilken höll ett språkband,
hvarå stod med uråldriga bokstäfver: Samson. Ej långt
derifrån öfver sydöstra kordörren fanns en bordmålning
i blått rödt och gult. Hufvudprydnaden deri utgjordes
af några hästskoformiga bågar; det enda, som i kyrkan
röjer Arabisk smak. Bjerta anstrykningar förekommo
äfven å båda kapellernas portaler. Det norra kapellets
bågar och bilder ha företrädesvis blifvit rikt försedda med
dylika utsiringan A sidoskeppens takhvalf hittades några
ornaments- och figurmålningar samt å mellanskeppets
södra långmur flere vapensköldar i vattenfärger.
Några af ofvanberörda målningar ha otvifvelaktigt en
hög ålder, andra deremot tillhöra den sednare
medelti-den; och alla vapnen ha påtagligen tillkommit efter
reformationen. Att kyrkan måste ursprungligen varit
invändigt oafputsad, är ej allenast troligt deraf, att man
under den äldsta medeltiden önskade såväl in- som
utvändigt se den dyrbara qvaderstenen, utan äfven deraf,
att flere partier här fått å sjelfva sandstenen
färganläggning. Då hon sedermera blifvit flerestädes sönderbränd,
har hon naturligtvis kort derefter blifvit till det inre
af-putsad och anstruken i qvaderform. Vi kunna icke här
undertrycka den anmärkning, att det skulle väl
öfverensstämma med den äldsta kyrkobyggnadskonstens smak
att i stället för den skärande hvitlinmingen ge det inre
af vår kathedral en gråaktig botten med en passande
randning i qvaderform. En dylik affärgning har i
Tyskland ej allenast blifvit i våra dagar erkänd utan äfven
till konstälskarens fägnad verkställd, då deremot flere af
Sveriges äldsta kyrkor, som äro uppförda af qvadersten,
blifvit till vederbörandes ringa heder utvändigt
öfver-rappade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
