Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
har kring kanten en fördjupad inskrift af följande lydelse:
Hic iacet dominas Karolus quondam archiepiscopus
Lundensis Swecie priinas, qui obiit anno domini MCCCXXX1V
XVII Kal Jun. Orate pro eo
En borgare Johannes Karlsson, som bodde vid
Bredgatan i Lund, gaf tvenne hemman till Johannes döparens
altare i kryptan med det villkor, att presten vid detta
altare skulle på hans dödsdag fira öfver honom en messa
och utdela 1 mark penningar till kanikerna, till
vikarierna, 2 ore till fattiga skolgossar och 2 till andra
behöfvande. Samme borgare dog 1352 och fick sin
lägerstad framför den heliga grafvens altare 79).
Dekanen i Lund Peder Jönsson, en son af riddaren
Jöns Nilsson till Näsbyholm, fick nämnda år intaga
er-kebiskopsstolen. Han reste till Avignon och blef
derstädes vigd af påfven. Ifrån honom utgick 1356 ett
allvarsamt bref mot alla dem, som förnärmade kyrkans
fri- och rättigheter. Vid detta bref bifogades bullan af
påfven Leo och beslutet i Odense 1245 80). Biskopar
abboter priorer prostar dekaner erkedjeknar och kaniker
blefvo 1345 sammankallade af denne erkebiskop till ett
kyrkomöte i Helsingborg. Der beslutades, att, om någon
biskop blefve med våld fördrifven från sitt embete, såväl
erkebiskopen som lydbiskoparne skulle med vissa
penningsummor bistå honom. Der förkunnades jemväl
bannlysning öfver helgerånare och vàklsverkare. Jemväl
bestämdes, att lekmän ej fingo under bannstraff använda
kyrkor och deras torn till försvarsverk. På samma
kyrkomöte stadgades, att vissa helgonfester skulle på ett
högtidligare sätt förrättas81). Peder Jönsson var den
förste, som gaf kanikerna nådårsprivilegier, och han
förunnade dem jemväl 150 mark Skånska penningar, hvilka
under hans lifstid borde årligen utdelas i vissa terminer
af hans myntmästare, dock borde de, som ville dervid
hågkommas, i koret intaga sina stallar eller platser,
Lib. Dat. Lund. Vet. II Non. Januar. 80) Dipl. Eccl. Lund. N.
411. el) Dipl. Eccl. Lund. JN. 414, 415.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
