Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
pliut bas och kapitel af sandsten och dess skaft af
gråsten. Genom sättning åt nordvest hade flere remnor
tillkommit, och det hela röjde en sen spetsbågsstil och ett
fuskigt arbete. Basen och kapitelet, hvilka helt och
hållet liknade hvarandra, hade ofelbart varit i en äldre
byggnad begagnade såsom kapiteler, och skaftet, som
röjde ett omsorgsfullt arbete, var troligtvis vida äldre
än bådadera. Det vissa är, att dessa partier ej
ursprungligen hört tillsammans. Efter denna inbyggnads
raserande förmärktes lemningar af en ursprunglig altarnich,
hvilken blifvit af eld förstörd och sedan bortbruten.
Således måste altarnicher i båda sidokorens gafvelmurar
blifvit vid kyrkans 1 cciiad inrättade. r man påminner
sig, att altargods stundom sammanslogos för vikariernas
båitre inkomster, är det ganska lätt att finna, det gamla
altarbord blifvit med nya sammanbyggda. På detta sätt
: ha naturligtvis äldre altarplatser kunnat för sednare^
stiftelser användas.
Vid nordöstligaste hufvud pelarens norra sida stod
ett helgonaltare, hvilket sträckte sig fot i vester och
öster och o-i- åt motsatt håll och hvilket höll i höjd.
Dt c cd helgonaitare, som med vestra gafveländan slöt sig
intill den ofvannämnda skrankmuren öfver norra
nedgången till kryptan och med baksidan till hufvudpelaren,
hade å östra gafveländan och å framsidan 1 fot tjocka
murar af tegelsten. Det lilla skåp, hvilket bildades på
berörda sätt, betäcktes med en ohuggen gråstenshäll,
som var ofvanpå beklädd med tegelsten. Detta altarbords
tvenne fristående sidor omgåfvos af en grof ekram, och
i midten fanns en fördjupning 10 tum lång 8 bred, och
deri ett litet hål för inläggande af reliqvier. Framsidan
hade en öppning, hvilken, fot bred och 2 hög,
tillslöts med en eklucka. Denna i hög grad opassande
plats och detta vårdslösa byggnadssätt för ett helgonaltare
visa, att ifrågavarande inbyggnad måste mot medeltidens
slut uppstått.
Liksom man under katholska tiden använde stor
kostnad på högaltaren, så hade man särskildta ciborier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
