Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
icke länge inneha sitt höga embete. Christian It fanri
sig redan 1523 nödsakad att med gemål och barn lemna
Danmark, hvarifrån han bortförde många dyrbarheter.
Den nye erkebiskopen flyktade samma år efter sin
olycklige herre och medtog en mängd af kyrkans klenodier 28).
Sedan Christian I.s son hertig Fredrik 1523
uppstigit på thronen, började man i Danmark att här och
der predika den evangeliska läran. Den nye konungen
var visserligen, liksom Gustaf I i Sverige, mycket böjd
för en religionsförändring, men den förre hade icke den
sednares kraft att påskynda detta företag. Emellertid
hoppades Fredrik I genom adelns bistånd kunna
småningom uttränga prestväldet, hvarföre han vid sin
hyllning 1523 beviljade densamma hals och hand öfver dess
bönder och tjenare samt rätt till 40 marks böter.
Christian den omildes nva lagbok, hvari den ochristliga
sedvanan, som varit, såsom det heter, öflig att sälja och
bortgifva bönder liksom oskäliga kreatur, afskaffades, och
den blef under Fredriks milda regering offentligen bränd
på Viborgs landsting 29). Om den förre konungens
blodtörst är och förblir afskyvärd, så var likvisst den
sednares efterlåtenhet mot adeln ej mindre förderflig för
landet.
Lund hade nu tvenne erkebiskopar nemligen Jörgen
Skotborg och Johan Wæs, hvilka båda flyktat ur
landet. Den ålderstigne Åke Sparre, som före dem båda
blifvit väld till erkebiskop, fick omsider tillträda den
andeliga öfverstyrelsen, men erhöll aldrig pallium. Han
måste deremot låta sig nöja med en villkorlig
stadfästelse, som konungen 1526 utfärdade mot 3000 gyllens
erläggande till krigshjelp. Åke Sparre fick nemligen tills
vidare intaga erkebiskopsstolen; men om han icke skulle
framdeles anses dertill berättigad, så borde han blott
inneha Lunds stift, tills han godtgjort sig för nämnda
penningsumma 30). Fredrik I lät 1524 kröna sig af den
28) Chron. Skibyense, in Script. Rer. Dan. T. II. p. 572, 576. M.
Matthias, p. 231—234. L. Holberg, Dannem. Riges Historie, T. II. s.
103, 104 30) Diplom hos Hvitfeldt, Krön. s. 1296.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
