Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
zu
skola deri nästan öfvergick densamma, och att han ville
efter föregående reduktion lägga Lundagård under detta
lärosäte. Till följe deraf blef samma egendom från P.
Winstrups arfvingar reducerad, hvarefter konungen
täcktes den 16 Mars 1688 förunna och öfverlåta densamma
med alla lägenheter och appertinentier, som af ålder
dertill legat eller hädanefter lagligen kunna vinnas, till
Carolinska akademien i Lund att nyttja bruka och
behålla nu och i kommande tider. R. von Ascheberg
beordrade kort derpå befallningsmannen Jakob Eneroth att
till akademien inrymma Lundagård I5). Denna åldriga
byggnad invigdes för sitt nya ändamål med tvenne tal,
af hvilka det ena hölls den 18 Oktober samma år af
akademiens dåvarande rektor Nils Dalhem, det andra
följande dagen af en studerande J. Kråka16). Den förre
talade i domkyrkans högkor, den sednare i nya
auditorium.
Vi ha ofvanför angifvit Lundagårds läge och
omfång. Hufvudbyggnaden, hvilken intager nära midten af
detta ansenliga qvarter, bildar en aflång fyrkant, som
ursprungligen haft höga gafvelrösten i vester och öster
och ett hörntorn i nordost. Nära midten af södra
långsidan höjer sig ett rundt trapptorn. Detta hus,
utvändigt 142 fot långt 40 bredt och 40 högt, bestod af
källrar och derpå två våningar. Omgifningsmurarne äro
uppförda af grå- och hallasten med yttre och inre
beklädnad af tegelsten. Betäckningen, som hade ansenlig
resning med vattenfall åt båda långsidorna, var försedd
med tegelpannor. Nedra våningens yttermurar nära 4
och öfra våningens fot tjocka samnianhöllos med
tunna mellanväggar och svaga bjelkankaren, hvadan de
flerestädes visade remnor samt in- och utsjunkningar.
Fönsteröppningarne, som 4 fot breda och 6^- höga voro
mer beräknade efter beqvämlighet än symmetri, hade
raka betäckningar och till det yttre rätvinkliga men till
15) Kongl, bref den 2 ocb 16 Mars 1688. Kansl. bref den 9 Maj
ocb generalguvernörens bref den 5 Oktober samma år. 16) Programmer
af professorerna N. Dalhem och J. Ilörling den 14 och 18 Oktober 1688,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>