Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’362
till trädgårdsmästare, och beviljade honom 300 daler i
årlig lön *). Följande år anbefallde konungen, att en
botanisk trädgård skulle i Lund inrättas, och förklarade
med gillande af nyssnämnda tillgörande, att tolf
försvars-eller vaktkarlar borde antagas till arbetsbiträde 5). Sedan
rikets ständer anslagit 1000 daler att årligen utgå, hvaraf
den ena hälften skulle användas till trädgårdens
iståndsättning, och den andra till en föreståndare deröfver, och
Gustaf Erik Lidbeck, en värdig lärjunge af von Linné,
1751 fått såsom præfectus horti trädgården under sin
vård, börjades här omsider en vetenskaplig plantering.
Denne man, som föreläste botaniken, utnämndes 1756
till professor i naturalhistorien och derjemte till direktör
öfver plantagerna i Skåne, och han är den, hvilken här
grundlagt ett botaniskt studium.
Ungefär midt i trädgården gräfdes en stor dam,
hvarifrån en underjordisk vattentrunima anlades. Under
1747—1749 uppfördes kring trädgården lika tjocka och
höga murar som de, hvilka uppstått kring borggården*
Vid samma tid planerades bela trädgården, hvarest en
mängd sten uppgräfdes. Hårleman uppgjorde 1748 nya
planer för borggården trädgården och stallmästargården 6).
Samme konstnär, som författat ritningar till en
orangeri-byggnad, aflemnade 1750 nya sådana för att bereda
några förbättringar 7). Det gamla trädgårdshuset såldes för
200 daler silfvermynt med villkor, att detsamma skulle
borttagas. Sedan blef 1749 grund lagd till en
orangeri-byggnad, hvartill mycken sten, hvilken blifvit uppgräfven
å borggården och i trädgården, samt en hop annan, som
hämtades från Allhelgona kyrkoruin, användes.
Orangeribyggnaden blef 1750 uppförd till sina yttermurar, och
en inskrift författad af professorn S. Bring och gillad af
kanslern blef å en marmorskifva inhuggen, Derå läses:
Atispiciis Regis optimi Frederici Svecor. Gothor. Vand.
4) Kartsl. bref den 24 September 1745. Consistorii Acad. protokoll
§. 2 den 2 Oktober samma är. 5) Kongl, bref den 12 April 1746. ÄJ
Originalritningar af konungen gillade den 14 December 1748 t akad. arkiv,
T) Kansl. bref den 30 Mars 1750.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
