Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
ringa afstånd från korgolfvet, att det vore ovisst,
huruvida kryptans svaga takhvalf mäktade uppbära denna
ansenliga tyngd, hvilken vid hennes anläggande ej
rimligtvis kunnat påräknas o. s. v. Till följe af dessa
betänkligheter uppstod en liflig meningsstrid, hvadan
con-sistoriuni academicum hos universitetets höge kansler
1831 anhöll, att en skicklig arkitekt måtte för denna
frågas utredande hitsändas. Domkyrkorådet gjorde i
vederbörlig ordning en likadan hemställan. 1 anledning
deraf erhöll professorn Axel Nyström i Stockholm 1832
befallning att hitresa för att utse den bästa platsen för
ett nytt orgelverk81). Då Nyström redan i Mars nämnda
år ankommit till Lund för fullgörande af berörda
uppdrag, framställde C. G. Brunius i egenskap af
domkyrkorådets ordförande och enligt detsammas enhälliga
mening sexton särskilda frågor rörande kyrkans inredning
och förbättring. Sedan Nyström i domkyrkorådets och
flere andra personers närvaro granskat kyrkan, afgaf
han kort derefter ett utförligt utlåtande, hvari han på
välgrundade skäl förklarade, att rätta orgelplatsen var
inom hufvudingången mellan båda tornen, att
mellan-murarne borde undanrödjas m. m. 82). Såväl Strand
som domkyrkans alla målsmän instämde med Nyström i
afseende på orgelplatsen, hvadan konungen täcktes
dertill lemna bifall83).
Underbyggnaden för nya orgels truk tur en börjades
1832. Vid grundens undersökning träffades en
sträckmur emellan de grofva pilastrar, som uppbära
takhvalf-vens vestligaste hufvudbåge. Tvenne andra sträckmurar
förenade den nyssnämnda med gafvelgrunden, så att
qvadraten mellan tornen delades i trenne aflångfyrkantiga
rutor från öster till vester. Jordmonen deremellan var
vid några fots djup kärraktig och vattensjuk. Mellan
tornens grundvalar och sistberörda sträckmurar spändes
tre bågar, på hvilka en skiljemur uppdrogs. I öster
81) Kongl, bref den 27 Januari 18 32. 82) Domkyrkorådets protokoll
§. 1 den 13 Mars 1832; A. Nyströms utlåtande den 15 Mars samma år.
83) Kongl, bref den 26 April 1832.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
