- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
481

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

481

blef detta ställe, hvilket var ganska sumpigt mot
mångens förmodan helt och hållet torrt och fuktfritt,
hvadan direktionen för hypotheksföreningen deröfver
förklarade sin synnerliga belåtenhet för Brunius, som haft
ledningen öfver denna inbyggnad33).

Då norra tornet blott hade den ursprungliga
ingången från norra sidoskeppet, skulle alla, som förrättade
ringning samt eftersågo och vårdade urverket, gå genom
kyrkan. Detta var i flere afseenden opassande, hvadan
en liten ljusöppning å norra tornets norra sida 1858
utvidgades till en genomgång, hvilken fick rätvinkliga
sidor och vågrät betäckning af huggen sandsten. I
midten af muren gjordes anslag för en gallerdörr. De
östra koringångarnas dörrskjul, som bestodo af tegelsten
och voro i hög grad förfallna och sönderremnade, blefvo
vid samma tid undanröjda.

Kort före och under biskopshusets uppförande kunde
dels i brist på behöfliga medel dels i saknad af
skickliga arbetare föga verkställas å kyrkan, dock blefvo några
högst angelägna förbättringar derå vidtagna. Södra
sidoskeppets vestligaste sträfpelare var mycket förfallen och
dithörande spännbåge hade en grof undermurning. I
anseende till de sprickor, hvilka tillkommit genom denna
illaberäknade murtyngd å underliggande takhvalfs
motsvarande skiljebåge, har samma sträfpeiare måst till
betydlig del ombyggas och förses med en alldeles nv
spännbåge. En sträfpelare vid södra ingångens vestra sida
hade en spännbåge, som 1799 befanns så bristfällig, att
den hotade med instörtning, hvadan den blef, såsom vi
ofvanför omnämnt, af Knoch nedtagen, men ej återställd.
Mellanskeppets två närmaste korshvalf, som då befunnos
enligt hållen syn alldeles hela, ha genom denna
försummelse eller snarare oförmåga fått betydliga remnor. För
att förekomma denna ögonskenliga fara har ifrågavarande
sträfpelare, hvilken vars mycket bristfällig, blifvit helt

33) Domkyrkorådets protokoll §. 5 den 17 Juli, Hypotheksföreningens
bref tiU C. G. Brunius den 3 September 1837.

. 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundadom/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free