Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’487
Tid dessa företag, hade fägnaden se, att ingen enda af
alla arbetarna hyste ringaste fruktan för de rörliga
sten-näsorna, hvilka, i händelse någon del deraf skulle genom
misstag eller vårdslöshet nedrasat, ögonblickligen krossat
Luae ledaren och de närmaste. Andra personer voro så
i vcket räddare för detta ovanliga företag. Ingen, som
ej hade dermed befattning, vågade på Here dagar efter
f i sta lyftningen nedgå i kryptan. En och annan
förklarade lyftningen för idel dikt, hvadan den förste
kolonnen, som nedtogs, fick hela tre veckor ligga, innan
den återuppsattes. Under denna tid visade
hvalftryck-ningen ej den ringaste inverkan på häftygets
bärnings-kraft. Således gafs ganska godt tillfälle att lindersöka
och förbättra grunden.
Det är bekant, att man för kolonner i kryptor ej
sällan gräft mindre hål, hvilka man uppfyllt med
kalkbruk och sandstensskärfvor för att tjena till grundvalar.
Om detta sätt någorlunda kan å en högländ
byggnadsplats med fördelaktig jordmon användas, så är detsamma
å en kärraktig och vattensjuk botten i högsta grad fel—
anti-jL Detta förhållande har visat sig vid undersökning
af Allhelgonakyrkans grundvalar, och detta visade sig i
kryptan härstädes. Under kolonnerna söktes förgäfves
n gon grundsten, der funnos blott upplöst kalkbruk och
förvittrade sandstensskärfvor. Alltså gräfdes, tills säker
botten ficks vid 4 till 5 fots djup, och derpå lades hela
väl tillhuggna gråstensstycken tre eller fyra öfver
hvarandra. k sådana underbyggnader sattes nya plinther
och baser af finhuggen gråsten och derpå kolonnernas
gamla skaft. Många af takhvalfvens skiljebågar hade dels
brustit, så att slutstenarne nedsjunkit, dels
söndersprun-git, så att större stycken utfallit, till följe hvaraf dessa
vådliga skador måste omsorgsfullt afhjelpas. Några
skiljebågar fingo derföre nya slutstenar, några blefvo till
vi-sa delar och andra nästan helt och hållet ombyggda
med nya qvaderstycken. Då hvalfkuporna hvila på
skiljevägarna, af hvilka fyra uppgå från hvarje kolonn, är
det lätt begripligt, att man måste bete sig rätt, såvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
