Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u ä
rörda förening såsom ledande till samtlige Lunds
invånares fördel och bästa förbli’7 9). Det väcker förvåning,
att Lunds invånare af egennytta och konungens
befallningshafvande àf kortsynthet så knapphändigt gjort
allmän jordegendom till enskild, och att de icke påtänkt
följderna deraf. Vi kunna icke inse, hvarföre de
klagande, hvilka voro borgare ehuru ej husägare i staden,
ej ansågos enligt gammal häfd lika berättigade till
begagnande af fäladsmarken som de, hvilka ej voro
borgare men husägare nemligen alla, som tillhörde
akademien. Mången torde jemväl tycka, att, i händelse en
tillförordnad regering skulle per niale narrata fattat ett
menligt beslut, ett sådant ej skäligen kan oåterkalleligen
bli gällande. Det vore åtminstone beklagligt, om det
urgamla Lund skulle på detta sätt bli för ali framtid
lidande.
En mängd såkallade fäladslotter, af hvilka hvardera
utgöres af tunnland, är på berörda sätt tillkommen,
hvaraf staden erhåller, då 25 sk. specie nu betalas
med 25 sk. banko, en högst obetydlig inkomst i
jemförelse med hvad den kunnat skäligen ha, om denna
jordegendom blifvit i ferm er utarrenderad. Härtill hopa sig
flere menliga förhållanden. Päladslotterne äro alltför
små för att kunna väl odlas. Dessa jordstycken inlocka
i staden en hop invånare, hvilka hufvudsakligen deraf
lifnära sig. En sådan näring, som är rakt stridande mot
en stads förkofran, har i betänklig grad ökat
fattigpersonalen, i synnerhet sedan fäladslotterne blifvit genom
ytterligare styckningar sönderdelade. Då dessa
jordlappar icke bebyggas och alla uthus för en så ofantlig
jordrymd uppföras inom vallarna, kan detta ingalunda
bidraga till förbättring af staden, som derigenom liknar
en stor bondby. Undrom således ej derpå, att gatorna
äro, såsom de af ålder varit, ganska krokiga och alltför
smala och obeqväma.
Då stadens Stora torg blott var en obetydlig ut-
Kongl, resolution den 24 Juli 1798,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
