Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clemens Cavallin - En materialistisk skald i forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
ligt profetallvar och glöd, med gammalromersk
diktarstolthet och med geniets välmedvetna
öfver-lägsenhet slungar han sina djärfva kraftord mot
det härskande hyckleriet och vidskepelsen. På
religionens sagor ser han tillbaka som på otäcka
spöken och förföljer dem med neofytens glödande
hat. Han brännmärker de dåd som begåtts i
religionens namn. Han riktar kraftiga förebråelser
mot poeter, som för nöjet af att kunna sätta pifF
på en dikt tänkt ut myter till mänskosläktets
plåga. Han försummar sällan något tillfälle att
hugga in på gudarne. Talas det om blixt och
åska, om rägn, drömmar, ja äfven i småsaker —
alltid är han vaken och beredd att drifva gudarne
ut ur deras usurperade områden. L. förnekar
dock ej gudarnes tillvaro. Men han låter dem
ej utöfva någon försyn, ej hafva ett ord med i
laget, då fråga är om världens styrelse. De
tillbringa sitt lif i ett stilla lugn, i ett slags Nirvana.
Med detta patos står i nära samband
entusiasmen för hans höga uppgift. ^Jag
genom-ströfvar sånggudinnornas ängder, ej förut
trampade af mänskofot. Det lyster mig att närma
mig jungfruliga källor, att plocka nya blommor
och däraf vira en härlig krans för mitt hufvud,
en sådan krans, som Muserna aldrig beskärt
någon dödlig. Ej blott derför att jag gifver
lärdom om vigtiga ting och vill befria sinnena från
religionens hårdt tillsnörda band, utan äfven
därför att jag skrifver så glänsande dikter om så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
