Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Hamsun: Drottningen af Saba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
sinsemellan. Den senast inkomna unga damen
skakar på hufvudet och är på väg att gå igen.
Då hon kommit till dörren, vände hon sig
plötsligen om, som något föll henne in och sade:
— Men jag kan ju ligga tillsammans med
dig i natt, Lotta, så kan han fa mitt rum?
Nej, svarar Lotta, det kan fröken verkligen
inte göra.
— Jo visst kan jag detl
Paus. Lotta tänker på det.
— Ja, när fröken vill, så. Och vänd till mig
fortsatte Lotta:
— Fröken vill lemna er sitt rum.
Jag springer upp, gör ställningssteg och gör
en bugning, jag tror att jag gjorde det bra. Jag
tackade också fröken muntligen, sade att hon hade
visat mig en älskvärdhet, som var enastående i
mitt lif, och till slut förklarade jag att hennes
hjerta alltså var lika godt som hennes ögon voro
vackra — min fröken! Dermed bugade jag mig
igen och gjorde det återigen bra.
Jo, allt detta klarerade jag utmärkt. Hon
rodnade och sprang på dörren med ett högt skratt,
och Lotta sprang efter.
Jag satt qvar och tänkte öfver. Det var godt,
hon hade skrattat, rodnat och smålett, det kunde
icke begynna bättre. Herregud, hvad hon var
ung, knappt aderton år, med gropar i kinderna
och klufven haka. Ingen halsduk om halsen,
ingenting om halsen, der var verkligen icke en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
