Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Hamsun: Drottningen af Saba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Dervid blef det. Han gjorde icke så mycket
som en liten blink åt sidan. Jag kollaberade
fullständigt inför denna istadighet. Egentligen var
det denna eländiga drottnings skuld, det också,
att jag hade träffat samman med en sådan person,
hon hade i sanning kostat mig mycken förtret.
Men det skulle vara glömdt alltsamman, blott jag
träffade henne, åh, hur jag skulle skildra för henne
alla mina obehag, berätta henne om konstkritiken,
om menniskan, som gick och väntade på mig i
Malmö, och som jag hade Öfvergifvit, om min resa,
först på Stockholmslinien, så på Kalmarlinien —
min fröken I Jo, jag skulle sannerligen göra intryck
på henne igen. Och icke en enda småaktig
häntydning på de par örena, de etthundra och
aderton kronorna.
Och tåget går. Jag ger mig i min ensamhet
till att stirra ut genom fönstret. Det är evigt och
alltjemt detsamma att se: skog, mark, åkrar,
dansande hus, telegrafstolpar längs banan, och vid
hvarje station de sedvanliga tomma lastvagnarne
stående, och hvarje vagn märkt med sin »Golfyta»*)
Hvad var Golfyta? Det var icke ett nummer och
icke en man. Gud vet om icke Golfyta var en
stor flod i Skåne, eller ett fabriksmärke, eller till
och med en religiös sekt? Men nu mindes jag det:
Golfyta var en viss vigt; det var, om jag inte tog
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
