Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 1. Före reformationen - b. Ärkebiskopar - 14. Jöns Grand - 15. Isarnus - 16. Esger Juel - 17. Karl Eriksen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lund hade han föga wistats sedan han fängslad fördes
derifrån.
15. Isarnus, den förutnämnde påflige legaten,
fransman eller italienare — man wet icke hwilket — blef efter Jöns
Grand ärkebiskop i Lund. Konungen, som fått dyrt plikta för
sin förra owänskap med den lundensiske prelaten, war nu
angelägen om fredens bibehållande. Isarnus stiftade flera
messor och fester samt lade flera socknar under kapitlet. Han blef
1309 eller 1310 ärkebiskop i Salerno, men om han kommit
dit är owisst, ty han uppgifwes hafwa dött i Lund och
blifwit begrafwen i domkyrkan derstädes.
16. Esger Juel, af gammal förnäm slägt, war Erik
Menweds fullmägtig under twisterna med Jöns Grand; blef
sedan biskop i Århus och slutligen 1310 ärkebiskop i Lund.
Det wänskapliga förhållande, hwari han stått till konungen,
upphörde nu snart, och denne fick flera danska biskopar och
kapitlet i Lund med sig emot ärkebiskopen, som anklagades för
hårdhet mot kyrkans personer, men också för att hafwa låtit
muta sig till att öfwerse med grofwa oordningar inom kyrkan.
Han förenade sig med hertig Christopher och andra fiender till
Erik Menwed, hwilka 1318 förbundo sig med de af swenska
konungen Birger afdagatagne hertigarnas parti. Ärkebiskopen
anförde till och med krigareskaror, hwilka härjade och ödelade
nästan hela Skåne. Efter Erik Menweds död 1319 återkom
Esger Juel till sitt stift och förlikte sig med den nye konungen
Christopher II, hwilken han 1322 krönte i Wordingborg.
Wänskapen dem emellan war dock ej uppriktig, om det än icke som
till uppenbar strid. — Esger Juel påbjöd firandet af de 11000
jungfrurs högtid, stiftade en ny prelatur ach ökade annexernas
antal. Han dog 15/3 1325 och begrofs i Lunds domkyrka.
17. Karl Eriksen, af den gamla och rika
Rödeslägten, prost i Lunds kapitel, blef efter Esger Juel ärkebiskop.
Han war icke Christopher II:s man och deltog i de
underhandlingar, som föregingo öfwerlämnandet af Skåne åt
swenska konungen, samt i sielfwa öfwerlämnandet. Han egde stor
förmögenhet, anordnade under sin ämbetstid tre årliga fester
och byggde ett kapell wid domkyrkan, åt hwilket han skänkte
mycken egendom och hwari för honom och hans anhörige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
