Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”hæreticæ pravitatis callidissimus concionator” och utmärker
troligen med epithetet callidissimus så wäl hans snille och
skicklighet som det sätt, hwarpå han brukade gå till wäga,
nemligen att icke genom häftig polemik mot det gamla, utan
fastmera genom lugn framställning af de nya åsigterna bana
wäg för dessa. Äfwen andra samtida författare tillerkänna
honom mycken styrka i dansk och latinsk wältalighet samt
utmärkt lärdom. Han deltog lifligt i den författarewerksamhet,
som reformationen i Danmark framkallade; han utgaf
nemligen en dansk öfwersättning af Davids psalmer 1528, en liten
dansk kateches 1537, en bok om fattigwården 1539, en bönbok,
som ofta blifwit upplagd och några andra skrifter, hwilka
nämnas i Nyerups och Krafts dansk-norska litteraturlexikon.
Bland dem är ”en saare nyttelig oc alle thennom som giffte
ere eller gifftes ville husvalelig disputat emellom Her Adzer
Prelatt oc Cantor udi Lundt oc Franciscum Wormordum
Predickere udi Malmöö.”
Wid reformationens införande i Danmark afsågs
hufwudsakligast krossandet af de katholska biskoparnas magt.
Sjelfwa biskopsnamnet skulle upphöra och stiftens styresmän kallas
superintendenter, hwilken titel likwäl snart undanträngdes af
den gamla, som folket aldrig bortlade. Superintendenterne
skulle enligt kyrkoordinansen af år 1537 predika Guds ord,
hafwa uppsigt öfwer presternas lära och lefnad samt öfwer
skolorna; de borde ock upptaga och afgöra sådana saker, som
angå samwetet och hwarom man i Guds ord söker
upplysning; i werldsliga mål skulle de ej dömma; äfwen
äktenskapsmål skulle hänwisas till konungen eller hans befallningsmän.
Superintendenternas inkomster blefwo måttliga; dock borde
enhwar af dem kunna hålla twå tjenstepigor, en skrifware, en
karl att sända i sina ärender, en körswen, som kunde rykta
fyra hästar, och en gosse att ständigt hafwa till hands.
Sednare erhöllo de äfwen ämbetsgårdar.
Redan af det sätt, hwarpå reformationen infördes, låter
förmoda sig att den icke kunde genast åstadkomma någon
mycket allmän förändring i folkets tänkesätt eller lefwerne; sådant
war ock förhållandet. Under hela reformationsårhundradet war
okunnigheten så stor, att många gamla personer ej kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
