Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 39. Mogens Mattsön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
32
tal, hwilka berörde den tidens kyrkliga förhållanden, t. ex.
jesuiternas sträfwanden att winna insteg i Danmark (hwarom
mera nedanföre), och visiterade flitigt i skolorna och
församlingarna. Han intresserade sig mycket för fäderneslandets historia
och utarbetade en dansk konungalängd och en lundensisk
biskopslängd, hwilka han efterlemnade i handskrift; den sednare blef
sedermera utgifwen. Historikern, kanslern Arild Hwitfeld
saäger sig hafwa haft mycken nytta af hans samlingar. Utom
förutnämnda litterära arbeten utgaf Mogens Madsen ett par
likpredikningar. Bruket af likpredikningar hade uppkommit
omkring 1570 och synes i början hafwa werkligen afsett
uppbyggelse och sanningens framställande, icke såsom ofta sedan
ett osmakligt smicker öfwer de aflidna 20).
Man kan ej neka att Mogens Madsen och flera af
kyrkans män på hans tid, äfwensom Christian IV sjelf,
allwarligt behjertade kyrkans tillstånd och woro betänkte på medel för
dess förbättring dels genom nit om ren lära, dels genom stränga
förordningar mot rådande missbruk. Formula concordiæ blef,
som bekant är, icke antagen i Danmark såsom symbolisk bok 21),
och man hyste en tid fördragsamhet mot dem som hyste
calviniserande åsigter. Efter Christian IV:s thronbestigning blef
förhållandet ett annat; ett orthodoxt parti med professorn
sedermera biskopen på Seland Hans Resen i spetsen arbetade
ifrigt för calvinismens utrotande ur landet, och processer mot
dess anhängare förekommo både i Mogens Madsens och hans
20) Den berömde Anders Sörensen Vedel wågade i sitt liktal öfwer
Iredrik II yttra: ”Man mener vel, at dersom Hans Naade kunde haft
Aarsag for fremmede Fyrsters og udlændiske Legaters og andre sine gode
Mænds dagelige Omgiængelse, at holde fig fra den almindelige, skadelige
Drik, som nu over al Verden iblandt Fyrster, Adel og den menige Mand
alt formeget gjængs er, da syntes det for mennesklige Oien og Tanker, at
hans Naade kunde levet mangen god Dag længer. Men dette er nu
forgjæves att disputere om. Döden vil have en Aarsag.” Helweg, l. c. p.
198. Ifr. hwad som nedanf. nämnes i biskop P. Winstrups biographi om
en hans likpredikan öfwer riksrådet T. Thott.
21) Fredrik II förbjöd bokhandlare wid lifwets förlust att införa, och
prester wid afsättningsstraff att ega denna bok, hwilken han sjelf berättas
hafwa bränt, under yttrande ”att han fångat en djefwul, som han wille
bränna.” Helweg, l. c. p. 182.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
