Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 42. Peder Winstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50
oförnuftig att han träter med sig sjelf.” S. å. blef också
genom Kgl. br. 1/12 allt, hwad som angick owänskapen mellan
WV. och Oelreich, samt den förre och Schwarz, dödadt och
upphäfdt; men friden warade ej länge. Kort efter det W.
mottagit prokanslersämbetet war han i fullt gräl med dåwarande
rektor magnificus, prof. Hyltenius, och äfwen sedermera war
icke alltid det bästa förhållande mellan W. och den akademiska
senaten. Ofta klagades deröfwer att hans boktryckare gjorde
intrång i akademiboktryckarens rättigheter och undandrog sig
censuren; efter gjord anmärkning härom lofwades rättelse,
men werkställdes aldrig. 1675 wille biskopen neka Herr
Mårtens i Brågarp son att deponera, derföre att han ej gått
i någon skola, utan njutit sin faders underwisning. Ehuru
konsistorium acad. medgaf ynglingen rätt att undergå examen
för philosophiska fakultetens dekanus, wille biskopen likwäl göra
swårigheter, men konsistorium widblef sitt beslut och ynglingen
blef godkänd i examen. Wi hafwa måhända för länge
uppehållit oss wid W:s mer och mindre lyckade försök att wisa och
upprätthålla sin myndighet. Ett exempel må anföras som
wisar, huru osmakligt han kunde smickra den rika och mäktiga
adeln. I hans likpredikan öfwer riksrådet Tage Thott heter
det om den aflidne: ”Med Sandhed kunde han kaldis en af
Guderne, fordi hand lignede Gud i Visdom, i forstand, i
Retferdighed, i liberalité oc Rundhed, i ydmyghed, Sanddruehed,
opricktighed oc andre herlige Dyder.” Smickret i liktalen skulle
wäl wara lika ”rundt” som betalningen för dem, hwilken war
ganska ansenlig. Biskop Mads Jensen erhöll 1632 för en
likpredikan öfwer en förnäm man 100 riksdaler jemte många
ursäkter för summans ringhet och försäkringar att hans ”umage”
icke skulle wara förgäten utan framdeles ytterligare
wedergällas 43).
W. hade redan som hofpredikant wisat sig med afseende
på renlärighet icke wara bland de aldrasträngaste. Då den
fromme och lärde Holger Rosenkrands till Rosenholm i
Jutland war anklagad för irrlärighet, såsom den der ansågs lägga
för stor wigt wid goda gerningar, förklarade W. att man torde
43) Se ofwan p. 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
