Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
105
stället, om de hade lust att disputera och sådant förstode,
förfoga sig till akademien, der deras capacitet och lärdom bättre
publice in cathedra än privatim inter pocula kunde wisas.”
Man ser häraf att Erasmi Montani gelikar icke saknats i
Skåne. 1693 års skolordning innehåller att studenter, som ej
höllo sig wid akademien, och driftedjeknar, som i förtid
öfwergåfwo skolor och gymnasier, icke skulle lidas å landet eller i
städerna, utan mista sina privilegier och anses som lösdrifware.
Biskop P. hyste föga förtroende till de förut omtalade
reverserna på förkofran i studier. Någongång lät han dem, som
woro swaga i kunskaper wid sin ordination, förbinda sig att
undergå ny examen, när biskopen sådant påfordrade, samt att
dessförinnan icke söka någon annan befattning än den,
hwartill de prestwigdes. Då denna war en adjunktsbeställning, så
låg i reversen åtminstone en sporre till flit i studier för den,
som önskade widare fortkomst. Med anledning deraf att många
prester, sedan de blifwit ordinerade, ”lade boken afsides, slogo
sig till goda dagar eller werldsliga bekymmer, ja det som ännu
oanständigare war,” i förlitande derpå, att de ej mera behöfde
förkofra sig i lärdom och ämbetsifwer, men ickedestomindre skulle
njuta befordran, ”om ej genom förwärfwad lärdom eller
ådagalagdt sedigt lefwerne, dock genom hwarjehanda grep och
otillbörliga biwägar,” påbjöd K. M. 1693 att hwar och en wid
ansökning om pastorat skulle examineras, oansedt han förut wid
ordinationen examen undergått.
Wår ännu gällande kyrkolag utdelades i början af år 1688
till alla pastorater, och presterna ålades att årligen från
predikstolarna uppläsa den, tills den blifwit wäl bekant för
folket. Ännu omkring 1690 hade presterna icke riktigt want sig
wid kungörelseläsandet på predikstolen, utan gjorde stundom i
detta hänseende swårigheter.
P:s utgifna arbeten uppräknas i Lidéns
disputationskatalog. Hans biographi förekommer i biogr. lexikon och i
tidskriften Christenbote för år 1847.
46. Matthias Steuchius föddes 26/10 1644 i
Stockholm; fadren Petrus Erici S. war drottning Christinas
hofpredikant och pastor i Fogdö af Strengnäs stift, sedan
superintendent i Norrland; modren Birgitta Ilsbodina war prestdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
