Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 46. Matthias Steuchius - 47. Jonas Linnerius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
129
andliga fiender,” men 1715 blef ny och än större oro, då
twänne pietister kommit till Carlskrona, nemligen en finsk
theologie licentiat wid namn Isak Laurenbeck och A. Hilleström.
Den förre dog kort derefter; om den sednare kommer i nästföljande
biographi något mera att anföras. Äfwen mellan nämnde år
förnummos någongång röster, som antyda åsigter i kyrkliga
frågor liknande pietisternas, t. ex. garnisonspastorn Stephan
Hallanders (7 1708) i Malmö, hwilken 1708 så wäl hos
biskopen som hos generalguvernören beklagade sig öfwer det
oskick, som wid garnisonsförsamlingen bedrefs, i det
soldaterna kompagniwis på wiss föreskrifwen tid twingades och
drefwos fram till nattwarden såsom till en werldslig, timlig,
jordisk och fåfänglig handtering och tillställning, hwarwid de
grofwaste syndare, såsom swärjare, drinkare, Guds ords
föraktare m. fl., framträngde sig, ehuru Guds ord lärer att Gud
will tjenas och äras af friwilligt hjerta (religionis est non
cogere ad religionem) och att heliga håfwor ej böra gifwas
åt hundarna. Om än K. Carl XI yttrat att krigsfolket borde
kompagniwis gå till nattwarden, kunde meningen icke hafwa
warit, att käppen, hugg eller slag skulle wara driffjädrar till
nattwardens begående, eller att presterna skulle mista
rättigheten att afhålla uppenbart owärdige personer derifrån. H.
anhöll derföre, att ingen måtte bindas wid bestämd tid för
nattwardens begående, och att hwar och en, som wille begå den,
måtte åläggas att hos presten anmäla sitt förehafwande så
tidigt, att han kunde pröfwa dess kunskap och själstillstånd.
För archimandriten och abboten i S:t Athanasii kloster i
Thessalien Dionysii och hans medbröders lösköpande ur
fångenskap insamlades 1706 cn kollekt, utgörande för Lunds stift
350 daler smt. Detta må nämnas såsom ett bewis att
swenska kyrkan ansett det för en pligt att öfwa barmhertighet
äfwen mot andra än lutherska trosförwandter.
Utom några likpredikningar utgaf biskop S. endast
disputationer, hwilka finnas uppräknade i Lidéns
disputationskatalog.
47. Jonas Linnerius, son af kyrkoherden i Skellefteå
Petrus L. och Margreta Plantin, föddes derstädes 2/3 1653.
Efter att hafwa genomgått Piteå skola och Hernösands gym-
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
