- Project Runeberg -  Lunds Stifts Herdaminne / Första delen /
140

(1854-1858) [MARC] Author: Severin Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 47. Jonas Linnerius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

140

att ”den allsmäktige Gud täcktes dess högtberömmelige lifstid,
som allaredo en ansenlig och behagelig ålder wunnit, oss till
hjertans hugnad och glädje, till månge och flere åhr under
Guds nådiga behag wijdare förlängia.” Ärkebiskop Steuchius
erhöll ock årligen ett nyårsbref, hwari önskades, att ”Gud
wille honom såsom ett berömmeligit ljus och pelare uti sin
församling och såsom en besynnerlig detta stiftets patron länge
wid helsa och krafter behålla samt låta dess förnähme hus
florera” o. s. w. Domkapitelsledamöterna synas hafwa
funnit dessa skrifwelser löjliga. Då L. 1717 wille afsända till
nyssnämnde baron Skytte en skrifwelse, uttryckande en
öfwerswinnelig fröjd öfwer hans utnämning till general öfwer allt
K. M:s infanteri, anmärkte domprosten Stridsberg att
skrifwelsen torde komma illa till pass, enär H. Exccell. i de
dagarna skulle låta för kallbrand amputera ett ben och föga hopp
wore att denna wådliga operation kunde lyckas. Hans
excellens dog också kort derefter. Professorerna B. Humerus,
J. Benzelius, A. Rydelius och C. Papke hafwa ofta funnit
nödigt att ändra de skrifwelser, som under biskopens ledning
blifwit uppsatta eller af honom approberade, och att opponera
sig mot hans beslut. Som prokansler war L. icke afhållen och
hade åtskilliga ledsamheter af studenterna. 1721 blef han af
en student, wid namn Olof Knutsson, Knut skräddares son,
anklagad, derföre att han beskyllat denne att hafwa inslagit
fönster i biskopshuset. Biskopen wille med intyg af en
snickare, som bar det underliga namnet Asmus Deus, bewisa att
Olof Knutsson blifwit en natt klockan 11 ”träffad in ipso
facinore med en långwagn i handen, hwarmed han sig
otillbörligen brukade på biskopens fönster, hwilka blefwo inslagne,
såsom dagen derefter flere bland professores och andra stadsens
inwånare med förundran åskådade.” Fönstren hade tre nätter
å rad blifwit inslagne. Huru saken aflopp är ej kändt.

Wid riksdagen 1723 föreslogs tillsättandet af en
ecclesiastik deputation för att öfwerse och förbättra kyrkolagen. Ehuru
förslaget mötte häftigt motstånd innom presteståndet, gick det
likwäl igenom. Då K. M. följandc året af konsistorierna
infordrade förslag på 8 ledamöter af presteståndet för att
deltaga i denna deputation, wäckte saken mycken oro hos capitu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Apr 18 00:14:57 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundsh/1/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free