Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
143
sist biskop i Strengnäs. R. begagnade hans underwisning ej
blott i Upsala, utan också i Örebro, sedan B. blifwit pastor
der och en liten akademi der bildat sig omkring honom. Ett
tal, som R. höll på gymnasium i Linköping, förtjuste så biskop
Spegel, att han genast wille haft den unge talaren till
konsistoriinotarie, men denne wille icke öfwergifwa sin lärare
Bilberg. 1696 höll R. på riddarhuset ett latinskt tal till firande
af kronprinsens, sedermera K. Carl XII:s, födelsedag. Detta
tal skall hafwa gifwit anledning till hans anställning wid
Lunds universitet, på så sätt att tre Lundensiska professorer,
neml. Thomas Ihre, Andreas Stobæus och Erland Lagerlöf,
hwilka afhört talet, gjorde hans bekantskap och i förening med
kanslern, kongl. rådet N. Gyldenstolpe, förmådde honom att
begifwa sig till Lund. Ankommen dit blef han snart den
studerande ungdomens mest omtyckte lärare, ej blott i philosophi
och theologi, utan ock i philologi, mathematik och
naturkunnighet. 1700 föreslogs han till adjunkt i philosophiska fakulteten,
men emedan inga sådana ämbetsmän woro på stat uppförda,
erhöll han endast tillåtelse att meddela underwisning. 1702
sökte han preposituren wid kommunitetet, men förbigicks af en
yngre medsökande Jöns Steuch, son af biskop Steuchius.
Efter Steuchs befordran till professor erhöll R. den föga
indrägtiga befattningen wid kommunitetet och blef således en
handledare i lärda öfningar för de 48 studenter, som wid
denna inrättning åtnjöto sitt uppehälle. Sedan han förgäfwes
sökt att blifwa akademisekreterare i Lund och konsistoriinotarie
i Linköping, samt nedslagen af dessa motgångar tänkt på att
öfwergifwa den lärda banan och söka sin utkomst som
bokhandlare, blef han ändtligen 1710 professor i theoretiska
philosophien. Magister war R. aldrig. 1725 erhöll han
Hardeberga prebendepastorat och prestwigdes s. å. 1730 11/12
försflyttades han till tredje theologiska professionen, erhöll 1731
den andra i samma fakultet med Uppåkra prebendepastorat och
blef 1732 theol. doktor samt primarius theol. prof. och
domprost. Efter biskop Linnerii död föreslogos till hans
efterträdare Rydelius med 182, C. Papke med 108 och J. Benzelius
med 102 röster. Rydelius blef 18/12 1734 utnämnd till
biskop. Stadd på resan till Stockholm till riksdagen 1738 an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
