Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 50. Henricus Benzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
160
1749 1/3 aflät Lunds konsistorium en tacksägelseskrift till
stadskonsistorium i Stockholm, som underrättat att en herrnhutisk
prest wid namn Arwid Gradin ankommit till Stockholm. Denne
blef under bewakning förd ut ur riket.
Bland K. M:s och rikets ständers beslut, som B. hade att
meddela presterskapet, må nämnas ett från 1747 års riksdag,
af innehåll att ottesångs- och högmässogudstjensterna i städerna
borde börjas en timma sednare än förut skett, på det att dels ingen
i anseende till gudstjenstens tidiga begynnelse måtte försumma
att ”göra sin skäliga gudstjenst,” dels ”ljusbesparing kunde
winnas.” Wid visitationer i Benzelii tid efterfrågades noga
om samlingen af de förordningar, som borde årligen uppläsas,
fanns wid moderkyrkan och om de blifwit rätteligen kungjorda.
Skånska presterskapet synes hafwa blifwit 1745 anklagadt att
hafwa uteglömt kronprinsens namn i kyrkobönen; ett
conceptbref, som likwäl ej gifwer fullständig upplysning om saken,
uttrycker den önskan att presterskapet genom laglig undersökning
måtte blifwa befriadt från misstanka för ett ”så straffbart brott
och grof olydnad mot öfwerheten.” En i visitationsprotokoller
från Benzelii tid ständigt återkommande punkt är den om
efterlefnaden af en kunglig förordning, som förbjöd karlars
begagnande till wallhjon. Wid visitationen i Fjelkinge förklarade
pastor, ”att han wäl förehållit församlingarna åtskillige gånger
bemälte förordning behörigen efterlefwa, men har likwäl ej
kunnat något hos sina åhörare i thetta mål uträtta, emedan
the föregifwa sig ej kunna betiena sig af qwinfolk till then stora
Boskapens waktande, utan måste thertill bruka gamla gubbar,
så framt wångarna skola blifwa fredade; men then mindre
Boskapen, såsom får, waktas af små flickor eller gossar, hwilka
Biskopen befallte afskaffas och flickor allena thertill brukas.”
Detta afslöjar en mörk sida af allmogens sedliga tillstånd
den tiden.
Som riksdagsman deltog B. föga i de politiska
partistriderna. Wid den första riksdag, som han biwistade, nemligen
år 1741, anmodades han att jemte biskop Schröder å
presterskapets wägnar göra k. Fredrik och fröken Taube
föreställningar med afseende på deras förhållande till hwarandra. B. wille
att fröken skulle öfwerlemnas åt hennes egen biktfaders själawård,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
