Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 52. Olof Celsius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
189
tesson i Mörrum, Ståhl i N. Wram, Borg i W. Karup, Lind
i Ousby, Swanander i Hyby, Horster i Esphult m. fl. Desse
woro alla äldre män före Celsii hitkomst; under hans tid
ökades denna klass med åtskilliga aktade män, t. ex. skolrektorn
Gadd, prostarne Sundius i Harlösa, Appelberg i Bosjökloster
m. fl. Det war werkligen en aristokrati af aktningswärdaste
slag. Alla de ofwannämnde personerna utmärkte sig genom
owanligare själsgåfwor, lärdom och talanger. Härtill kommer
att de under neologiens och rationalismens tidehwarf,
obesmittade af den rådande flärden och lösligheten i religiös öfwertygelse,
i skrift eller tal, eller i båda delarna, uppträdde som förkunnare och
förswarare af den oförfalskade bibelläran. Några t. ex.
Bergeström, Santesson och Kullberg ansågos till och med, för sin
gudsfruktan och ämbetsnit, för ”sekteriska,” men woro icke
derföre mindre renläriga eller kyrkliga. Den talrika medelklassen
af mindre framstående personer innom presteståndet egde också
många förträffliga medlemmar, till en del i kunskaper och
presterlig duglighet ej underlägsna den förras. Någras namn
ihågkommas ännu med wälsignelse innom de kretsar, der de
werkat; flera torde längesedan wara förgätna på jorden, så mycket
mer som det hörde till arten af deras stilla fromhet och
anspråkslösa werksamhet att icke wilja wäcka uppseende. Bland
denna klass räknade herrnhutismen många anhängare och synes
under denna tid hafwa warit den form, hwilken den lefwande
christendomen oftast war iklädd. Den pietistiska skolan synes
till och med hafwa för en tid sammansmält med den
herrnhutiska, så att, då fråga är om särskilda personer, det är swårt
att afgöra hwilkendera de tillhört; först sedan C. Kullberg, H.
Schartau och S. Holm Carlsson (omkring 1785) frånträdt den
herrnhutiska skolan, uppkom i Skåne den söndring mellan
pietister och herrnhutare, som långt förut egt rum i Stockholm.
Prosten Lybeck i Stoby t. ex. war på en gång intim wän med
prof. Hylander, hwilken, som bekant är, war
brödraförsamlingen tillgifwen, och med kyrkoherden Radier i Sörby, hwilken
såsom styfson till von Bergen sannolikt stod närmare
pietismen. Flera exempel kunde nämnas. Såsom de der mottagit
stark inflytelse af herrnhutismen, kunna anföras prosten
Arsenius i Riseberga, kyrkoherdarne Falck i Barkåkra, Winding i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
